Regeringsbildningen osäker efter val – partier långt ifrån varandra

Det går inte att utesluta, men acceptansen bland väljarna för att partierna som vinner inte lyckas få ihop en regering är nog begränsad.

Jag tror att S kommer göra allt för att undvika ett nyval eftersom väljarnas dom då riskerar att bli hård. Men de röda linjerna på den sidan gör att det inte går att utesluta.

Jag tror inte det är sannolikt.

C har byggt hela sin strategi på att gå emot SD och sagt att de inte kan tänka sig ett samarbete med SD.

Och SD har i sin tur varit mycket tydliga med att de inte släpper fram en regering som de inte själva sitter i. Och det gäller nog ännu mer om C skulle ingå i den. Så det är inget utfall jag tror på, men inget vet ju hur denna regeringsbildning slutar.

En del av svaret är att C och V står mycket långt ifrån varandra politiskt. I den ekonomiska politiken är C och V sannolikt de riksdagspartier som står allra längst ifrån varandra.

Men det handlar också om strategi. C vill vinna borgerliga mittenväljare, som i regel är starkt skeptiska till både V och SD. Skulle C öppna för V skulle dessa väljare riskera att gå högerut, är analysen.

Bra fråga. Om S skulle göra ett dåligt val, och framförallt om de skulle förlora, så väntar en hård eftervalsdebatt om bland annat detta.

Själva menar S att man går till val på ett offensivt valmanifest, men det ligger en del i det du skriver, att S bygger en stor del av sin kampanj på Magdalena Andersson, precis som 2022.

bobby • Väldigt jämnt i flera mätningar mellan V, MP och C. I händelse av vinst för oppositionen, hur stor betydelse tror du att den inbördes storleksordningen mellan dessa partier kommer att ha i regeringsbildningen?

Det kan nog få betydelse. Jag tror framförallt att det är betydelsefullt hur det går i matchen C-V.

Om V gör ett riktigt bra val blir det svårare för S att runda V i regeringsbildningen. Och det omvända gäller också. S ser nog gärna att det är C eller MP som vinner den dragkampen, inte V som man uppenbart inte vill ha med i en regering. Om det nu blir ett maktskifte.

Inget parti som funnits med så länge som L har trillat ur, så det vore historiskt om så sker. Men MP trillade ur 1991 och kom med igen 1994. Men MP var då, i valet 1991 ett nytt parti som bara suttit en mandatperiod i riksdagen. Även Ny Demokrati åkte ur 1994, men kom aldrig med igen.

Så svaret är att bara nya partier har åkt ur.

Bra fråga. Det jag hör från S är en diskussion internt bland annat om just ställningstagandet kring mängdrabatten, där en del ser det som ett strategiskt misstag av S att rösta nej till att slopa den. Därmed fick M/SD precis den konflikt de velat ha och som S gjort allt för att undvika.

Ja, det kan vara ett bekymmer, och inom S ser man partiets vikande trend som en följd av det. Att många väljare räknar med att det blir ett maktskifte, och att folk då använder sin röst till att markera om man vill att S ska luta åt vänster (då kan man rösta på V eller MP) eller åt höger (då kan man rösta på C). Så för S är det uppenbart ett bekymmer.