Rekordstort intresse för förtidsröstning inför valet

145 000 personer röstade första dagen det gick att förtidsrösta, den 26 augusti. Det är mer än någonsin förr och hela 38 procent fler än förra valet då det till slut visade sig att 48 procent av väljarkåren lade förtidsröster – också det rekordet ser ut att slås i år: Valmyndigheten noterar 3,64 miljoner mottagna förtidsröster till och med lördag.

– Det har ökat varje val sedan förtidsröstningen infördes, 2006. Ett skäl är att man kan rösta var som helst. Det är många som förtidsröstar som inte röstar i sin egen lokal, och inte heller alltid i sin egen hemkommun, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

Det är möjligt att förtidsrösta fram till och med valdagen 13 september var som helst i landet. Nytt för i år är att man inte behöver ha med något röstkort med sig, varken det fysiska eller de nya digitala som en betydande majoritet har fått i stället – det räcker med en giltig identitetshandling.

Röster som lämnas på annat håll skickas till den egna vallokalen, och ända fram till vallokalerna stänger klockan 20 på valdagen finns det möjlighet att ångra sin röst.

– Då måste man gå till sin egen vallokal, den som står på ens röstkort, och säga till. Röstmottagaren kommer då ta att byta ut din gamla röst till din nya.

Det går bara att ångra sig en gång, och det går bara att göra på valdagen i sin egen vallokal. Det är dock mycket ovanligt att väljare ångrar sig, bara 7 626 personer ångrade sin röst i valet 2022, enligt Valmyndigheten.

Det går inte att ångra sig genom att förtidsrösta igen, då ogiltigförklaras båda röster eftersom att valförrättarna inte vet vilken röst som ska gälla. Förtidsröster och utlandsröster som inte hinner komma fram till vallokalen i tid räknas på onsdagen efter valdagen.

Det är svårt att säga hur årets valdeltagande kommer att se ut men statsvetaren Tommy Möller ser tendenser som pekar på att det kommer att bli högt.

– Vi vet från forskning att ju mer spännande kampen om regeringsmakten är, desto högre valdeltagande. Förutom dramaturgin och spänningsmoment, som kommer av att vi också har proportionella val och blockpolitik, har Sverige länge haft en politik som främjar demokratin, säger Tommy Möller.

Han nämner förenklade processer, utökad förtidsröstning och generöst med information. Därtill en ovanligt stark social normbildning om att vara en god medborgare är att också ta sitt ansvar och rösta – den som inte kan bestämma sig kan rösta blankt.

Valdeltagandet i Sverige är generellt högt. I riksdagsvalet 2022 deltog 84,2 procent av de röstberättigade – bland de högsta i världen, men en bra bit från 1973 års toppnotering 90,5 procent. I skuggan av de fina siffrorna för valdeltagandet döljs ojämlikheter.

I landet varierade det från bottennoteringen 40 till som högst 96 procent 2022. Exempelvis i förortsområden syntes dalande siffror i förra valet ha en direkt koppling till försämrade resultat för S, enligt Möller.

– Det ser ut att bli ett jämnare val än hur det sett under de senaste fyra åren, vilket inte är helt överraskande eftersom det historiskt brukar tajta till sig mot slutet. Det verkar också som att ovanligt många väljare varit osäkra i år.