Röstsiffrorna visar jämn kamp om regeringsmakten – 0,45 procentenheter skiljer blocken

Vid 6-tiden på måndagsmorgonen hade 99 procent av valnattens distrikt räknats. Då var mandatställningen 176–173 till Magdalena Anderssons regeringsunderlag mot Ulf Kristerssons.

Bakom mandatfördelningen döljer sig en mycket liten skillnad i röster.

Efter valnatten 2022 skilde 0,72 procentenheter mellan de två regeringsalternativen. I år är skillnaden bara 0,45 procentenheter. Det motsvarar 28 600 röster, till de rödgrönas fördel.

Det slutliga valresultatet blir klart först senare i veckan. Det kan bli en fortsatt nagelbitare.

I fokus står de så kallade onsdagsrösterna. På onsdag räknar kommunernas valnämnder de röster som inte hann fram till vallokalerna i tid. Dit hör förtidsröster som lämnats i en annan kommun under valhelgen, liksom brevröster från utlandet och röster som lämnats på ambassader och konsulat. Om det behövs kan räkningen fortsätta på torsdagen.

I valet 2022 tillkom omkring 251 000 röster i den här delen av rösträkningen. Hur många de blir i år – och framför allt hur de fördelar sig – går inte att veta ännu.

Men historiken ger en bild av hur de sena rösterna brukar skilja sig från valnattens resultat.

Socialdemokraterna har systematiskt missgynnats av de röster som tillkommer. I genomsnitt har partiets röstandel minskat med 0,18 procentenheter när de sena rösterna räknats. Moderaterna och Miljöpartiet brukar i stället stärka sina ställningar.

För regeringsalternativen blir effekten betydligt mindre. Förändringarna för de enskilda partierna tar till stor del ut varandra när deras resultat summeras blockvis.

Under de fyra föregående valen har de partier som i dag utgör Tidöpartierna som mest stärkt sin samlade röstandel med 0,11 procentenheter efter valnatten.

För att hitta en större förskjutning får man gå tillbaka till valet 2006. När de sena rösterna räknades ökade M+KD+L sitt försprång med 0,31 procentenheter.

Det sätter årets knappa marginal i perspektiv. Just nu skiljer alltså 0,45 procentenheter mellan regeringsalternativen. En förskjutning i nivå med den 2006 skulle äta upp större delen av det rödgröna försprånget.

Historiken talar dock inte för att de sena rösterna brukar vända upp och ned på styrkeförhållandet mellan blocken.

Den knappa marginalen gjorde att ingen av statsministerkandidaterna under söndagskvällen ville ta ut segern i förskott.

– Nu ska vi ju vänta in det slutliga valresultatet. Varje röst som har lämnats, den ska räknas, sade Magdalena Andersson.

– Det här valresultatet kan leda till en komplicerad regeringsbildning. Det kan ta tid men vi har inte bråttom. Rätt är viktigare än fort, sade Ulf Kristersson.

Bakom den jämna kampen om regeringsmakten ser flera av partierna ut att gå mot historiska resultat.

Socialdemokraterna ligger på omkring 28 procent av rösterna. Om det står sig blir det partiets svagaste riksdagsval på över 100 år.

Sverigedemokraterna backar samtidigt jämfört med 2022. Det skulle i så fall vara första gången partiet går bakåt.

Moderaterna ligger på omkring 20 procent och är med det näst största parti i det preliminära resultatet, före Sverigedemokraterna.

Framför allt tycks Tidöpartierna ha gjort en ovanligt stark valspurt. I juni 2026 skilde det nästan 10 procentenheter i DN/Ipsos-mätning, jämfört med valnattens 0,45.

Liberalerna ser ut att klara riksdagsspärren med marginal. Partiet ligger på drygt 5 procent av rösterna.