
Ryssland har övergett utmattningskriget på marken till förmån för systematiska luftangrepp mot civila mål och infrastruktur för att tvinga Ukraina till kapitulation.
AI-generated summary
Ryssland har ändrat taktik från markbaserat utmattningskrig till intensiva luftangrepp mot ukrainsk infrastruktur inför vintern.
De senaste dagarna har Ryssland systematiskt bombat broar i den ukrainska huvudstaden Kiev, ytterligare ett steg i terrorn mot befolkningen där allt från tåg, stålverk, transporter, matlager, bostäder och el- och värmeinfrastruktur attackeras.
Tankesmedjan ISW, som lämnar dagliga rapporter om utvecklingen i kriget, skriver att Ryssland i år verkar ha tidigarelagt vinterkriget, och att det redan startat. Det handlar om att frysa och svälta ut Ukraina under de kommande månaderna.
Efter framgångarna med de snabbare, jetdrivna drönarna, som Ukraina haft svårt att försvara sig mot, har Putin bytt strategi och övergett tanken på ett oändligt utmattningskrig där man meter för meter vinner territorium med marksoldater. Nu satsar han allt på ett vinterkrig i luften.
Ryssland har 700 av de mer svårstoppade ballistiska robotarna på lager, och fyller på med uppemot 140 per månad, enligt Ukraina. De sparas i stor utsträckning för att sättas in när de billiga jetdrönarna tappar sitt övertag.
Uppemot 90 procent av de konventionella ryska drönarna skjuts ned, men bara omkring 50-60 procent av de jetdrivna.
Ukraina håller i ett febrilt tempo på att utveckla interceptor-drönare, och har testat flera fungerande prototyper. Enligt den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj ska man också sätta upp 12 antidrönartorn med 50-kalibers kulsprutor i huvudstaden och ytterligare 8 runt om i länet.
Mot de ballistiska robotarna har Ukraina egentligen bara de amerikanska Patriotrobotarna att sätta in, och det är stor brist på dessa.
Johan Huovinen lärare i militär strategi på Försvarshögskolan, instämmer i ISW:s slutsatser och pekar på att Ryssland skiftat fokus från slagfältet, där man tappat initiativet, till att utarma Ukraina ekonomiskt.
– Förut slog man mest mot el-, värme- och vattenproduktionen. Nu har man slagit ut alla fyra stålverk och angriper transportsystemen för spannmål, som är livsviktiga för Ukrainas ekonomi.
Enligt Huovinen kan det ta tid innan Ukraina hunnit skala upp produktionen av de nya interceptor-drönarna.
– De måste bryta det tekniska övertaget som ryssarna har med de jetdrivna drönarna. Fram till årsskiftet får bedömningen vara att ryssarna kommer att ha det försprånget. De nya drönarna kräver en mer industriell process, eftersom även de behöver jetmotorer.
De gamla försvarsdrönarna gick ofta att tillverka med 3D-printer.
Men när Ukraina kommit ikapp, har Ryssland bunkrat upp med de svårstoppade ballistiska robotarna.
– Det är i princip bara Patriot-systemet som kan stoppa dem. Det krävs att Ukraina får dem. Det finns ett antal länder som har patriotrobotar, däribland Sverige, Tyskland, Polen, Grekland och Spanien. Även om det bara skulle vara 25 stycken skulle det göra underverk i det ukrainska luftförsvaret.
Enligt ISW går Ukrainarna en grym vinter till mötes.
”Ryssland verkar ha beslutat sig för en anfallsvåg med utökad brutalitet och dödlighet mot civila och civil infrastruktur. Kreml hoppas att det kan dra uppmärksamheten från Ukrainas senaste framgångar på stridsfältet, och slutligen tvinga Ukraina att kapitulera, genom att göra det dagliga livet outhärdligt”, skriver tankesmedjan.
Ryssland ”kombinerar sina vapen och teknologin för att maximera lidandet för civila ukrainare”.
Tankesmedjan pekar på uppgifter från FN som visar att minst 15 380 civila dödsoffer konstaterats till och med augusti i år, vilket är en 55-procentig ökning mot samma period 2025.
AI outlook — possibilities, not facts
Ryssland fortsätter luftangrepp mot ukrainsk infrastruktur fram till årsskiftet.
Likely · Within months

Prime Minister Ulf Kristersson emphasizes that differences in how European countries communicate Russian threats are due to culture rather than intelligence. The government calls for calm despite other countries warning of increased Russian risk appetite towards NATO.

Sweden is sending around 100 soldiers and the Patriot air defense system to Rzeszow in Poland to protect a logistics hub for support to Ukraine. The assignment begins on December 1 and is expected to last for seven months.

The Norwegian Air Force has until September 29 identified and intercepted 107 Russian aircraft in international airspace. The figure is a marked increase from last year's 53 interceptions, but is in line with levels from the years 2018 and 2020.

Home Guard soldier Stefan Hyttfors criticizes the Armed Forces for using outdated body armor 90. After buying his own equipment, he was stopped from instructor duties. The armed forces defend the equipment with reference to priorities and missions.
The Visby corvette HMS Helsingborg is the first in an operation where a Swedish warship is under Finnish command for the first time. The operation was launched after drone incidents and air violations against Finland and aims to strengthen combat readiness in the Baltic Sea region. The Finnish defense has decision-making rights over firing, while the Swedish ship contributes surveillance capabilities in the Gulf of Finland.

Russia has stepped up its attacks on Kiev with jet-powered Shahed drones that are difficult to shoot down. Ukraine's defense company Wild Hornets has developed a new interceptor, the Sting S, which is being tested against the drones but is not yet in mass production. Experts say maneuverability is key to combating the fast and adaptable drones.