SBAB spår höjd styrränta till följd av stängt Hormuzsund

Det stängda Hormuzsundet i Persiska viken – en effekt av Irankriget – kan förbli stängt ett tag till, enligt SBAB:s chefsekonom Robert Boije. Detta antas höja det globala inflationstrycket, bland annat via högre energi- och transportpriser.

”Vi svänger nu i vår prognos och lägger in två höjningar av styrräntan redan före årsskiftet”, säger han i ett pressmeddelande.

”En öppning av Hormuzsundet i närtid framstår (nu) som alltmer osannolik vilket borde få en betydande negativ utveckling för inflationen”, lägger han till som motivering till den nya prognosen.

De två höjningarna – från 1,75 till 2,25 procent i styrränta – kommer troligen i november och december enligt Boije.

Inför denna prognos räknade SBAB:s ekonomer med att Riksbanken skulle ligga kvar på 1,75 procent i styrränta året ut.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist räknar också med höjd styrränta. Han beskriver räntenivån 1,75 procent som ”sannolikt något expansiv” samtidigt som han oroas av alla konsumtionsorienterade vallöften från riksdagspartierna.

”Vi kan gå mot ett läge där riksdagen ger hushållen med ena handen och Riksbanken tar tillbaka med den andra. Den penningpolitiska ekvationen blir alltmer komplex”, skriver han i en rapport.

Riksbankens styrränta påverkar i första hand korta räntor, som rörliga bolån.

Trycket uppåt på räntorna finns även på bolån med längre löptider, som sätts utifrån vad bankerna får betala när de lånar på obligationsmarknaden.

Räntan på en tioårig svensk statsobligation – ett riktmärke på marknaden – har lyft från 2,53 procent i slutet på juni till 2,89 procent. Tioårsräntan i USA har drivit utvecklingen globalt, med ett lyft från 4,37 till 4,68 procent under samma period.

Trenden syns även i marknadens prissättning när det gäller Riksbankens styrränta. En höjning av styrräntan till 2,00 procent i år är helt inprisad av marknadens aktörer. Och under första halvåret 2027 räknar proffsen med ytterligare två höjningar, till 2,50 procent.

Skulle boräntan höjas lika mycket – 0,75 procentenheter – skulle ett bolån på tre miljoner kronor bli 1 875 kronor dyrare per månad nästa år, om man bortser från ränteavdragets effekter.