
Statsvetaren Niklas Bolin analyserar partiernas förhandlingsutrymme och partikulturer inför regeringsbildningen.
AI-generated summary
Vänsterpartiet har fattat ett kongressbeslut om att kräva ministerposter, medan Sverigedemokraterna inte har något sådant beslut. Liberalerna höll nyligen ett extra digitalt landsmöte för att ändra ett tidigare beslut om Tidösamarbetet. Vänsterpartiet hade en extrakongress 2022 då man ändrade sig om svensk vapenexport.
V:s krav på ministerposter tycks stå skrivet i sten – till skillnad från Sverigedemokraternas. SD kunde backa och framstå som konstruktiva eftersom partiet aldrig hade fattat något kongressbeslut om krav på ministrar – men också på grund av partikulturen.
Jimmie Åkesson har betydligt friare tyglar än Nooshi Dadgostar, som leder ett parti där partiledningen har mycket mindre handlingsutrymme än i övriga partier.
Men även V kan bryta mot sitt kongressbeslut. Antingen genom att kalla till en extrakongress, vilket är svårt att få till med kort varsel, eller genom att försöka förankra en ändring på något annat sätt – i partistyrelsen, i riksdagsgruppen eller genom att kalla in alla distriktsordförande.
Lite så arbetade liberalernas Simona Mohamsson när hon kallade till ett extra digitalt landsmöte för att ändra beslutet från partiets extrakongress i våras, då man valde att fortsätta Tidösamarbetet, men sade nej till att SD skulle få ministerposter.
V hade själva en extrakongress 2022 då man ändrade sig i frågan om den svenska vapenexporten.
– Historiskt sett har det skett flera gånger. I en del fall fattar partistyrelsen bara ett nytt beslut. I andra fall har man kallat in extrakongresser för att lösa upp knutar som uppstått, säger Niklas Bolin.
I det här fallet kan dock partikulturen i V ha stor betydelse. Den är mer kollektivistisk och ger partiledningen mindre frihet än i övriga partier, har flera statsvetare påpekat.
– Sedan är det ju långsiktigt viktigt för V att få ministerposter. Deras vilja att bryta med rollen som stödparti, att komma in i regeringen, den är ju genuin. Har man en gång kommit in är ju sannolikheten att man är välkommen in i regeringsvärmen även framöver mycket större, säger Niklas Bolin.
Betyder det att det inte finns någon möjlighet alls för V att backa från kravet på ministerposter?
– Det är otroligt svårt att veta. Jag upplevde inte vice ordförande Ida Gabrielsson som fullt lika bergfast när hon utfrågades i Aktuellt på måndagskvällen. Jag tänker mig dock att man utåt kommer att fortsätta vara stenhård, ända fram till den dag man inte kan det längre. De kommer definitivt att vänta tills C har visat sina kort, det är min spekulation, säger Niklas Bolin.
Sedan är det också, förstås, en förtroendefråga. Om partiledningen väljer att köra över kongressbeslutet utan att det är förankrat så måste den kunna visa att man valt den bästa vägen – inte bara när det gäller vilken statsminister som regerar, utan även för partiet.
Borde inte SD:s nuvarande position, där man sagt sig vilja släppa fram en statsminister för att sedan gå i opposition och rösta som man vill, vara avundsvärd även för V rent sakpolitiskt?
– Det kan man absolut tänka sig. Det är ju ingen som sticker under stol med att SD haft sakpolitiska framgångar. Problemet här är V:s långsiktiga ambition att sitta i regeringen och komma undan rollen som stödparti. Den ambitionen har förstås SD också, men man låter Jimmie Åkesson dirigera vägen fram.
Det finns ytterligare ett skäl för V att hålla benhårt på sitt krav, noterar Niklas Bolin.
– Om Ulf Kristersson föreslås av talmannen och godkänns av riksdagen, kan V gå ur processen med hedern i behåll, utan att ha behövt kompromissa bort sitt krav gentemot C.
Läs mer:
AI outlook — possibilities, not facts
Vänsterpartiet kommer att vänta tills Centerpartiet har visat sina kort innan de avgör om de backar från kravet på ministerposter.
Likely · Within days
Om Ulf Kristersson föreslås av talmannen och godkänns av riksdagen, kan V gå ur processen utan att kompromissa bort sitt krav gentemot C.
Possible · Within days

The Knesset was opened on the Tuesday after the election on October 27. Prime Minister Benjamin Netanyahu accused Arab-Israeli parties of destroying the Jewish state, while opposition leader Gadi Eisenkot called the speech hateful and shameful. Yashar proposed an independent commission on October 7, 2023, and the Joint List supports Eisenkot's coalition.

Two Swedish citizens who commit the same crime may have different consequences if one is also a citizen of another country, as that person may lose their Swedish citizenship. On November 11, 2026, the Riksdag will make the second decision on the constitutional amendment that is open to revocation. More than one million Swedish citizens could be affected, and the debaters warn that citizenship becomes a conditional status that can weaken equality, democratic participation and the legitimacy of state power.

The liberals interpret the Sweden Democrats' support for Ulf Kristersson as prime minister as a selfless offer, but Jimmie Åkesson has not promised to accept the government's policy. SD goes into full opposition after the vote and becomes a strong wave master in the Riksdag, which gives the party maximum influence over the budget and other proposals.

The Sweden Democrats backed 3 percentage points in the parliamentary election and in 285 out of 290 municipalities. In Östra Göinge, the party lost 7 percentage points, and local politician Göte Färm describes election night as a shock he does not want to experience again. At the same time, internal battles are going on about Swedishness, distribution of power and the party's future direction.

The new Knesset majority takes over the defense and foreign affairs committee, the finance committee and the election committee, with Avigdor Lieberman as the new chairman. Meanwhile, Gadi Eizenkot is trying to form a government while Netanyahu is appealing for a unity government and working to stop an impeachment bill and an independent commission of inquiry into the Gaza war.

The leaders of the Moderates, the Democrats, the Liberals, the Christian Democrats and the Sweden Democrats in Gothenburg have agreed on a common municipal budget. The budget means a tax cut of 13 öre and SEK 300 million more for children, young people and the elderly. SD's Jörgen Fogelklou sits at the negotiating table, even though the party has gone into full opposition in national politics. The opposition parties S, V and MP criticize the collaboration.