
Det rödgröna styret i Stockholms stad vill plantera tusentals nya träd och starta en egen trädhubb för att möta framtida värmeböljor.
AI-generated summary
En värmekartering från 2022 visade att Stockholm har omkring 180 värmeöar där temperaturer kan överstiga 35 grader under värmeböljor.
När Stockholm blir varmare behövs fler träd. Det menar det nya styret i Stockholms stad, som nu har beslutat sig för att plantera 12 500 träd.
Värmekarteringen som gjordes 2022 visar att Stockholm i dag har ungefär 180 värmeöar som är över en hektar stora. Där kan temperaturerna uppgå till över 35 grader under värmeböljor.
Östberga och delar av Järva är två av de områdena som pekas ut i beräkningen. 18 procent av stockholmarna bor i dessa områden, enligt siffror från kommunen.
Hittills har kommunen planterat ungefär 2 000 träd per år och många av träden köps in från Tyskland. Nu är det rödgröna styret överens om att det ska planteras ännu fler träd.
Ungefär 3 000 träd per år kommer att planteras och fler träd ska drivas upp i kommunen.
– Vi tänker att satsningen ska omfatta hela Stockholm för att vi vill hjälpa alla stockholmare mot värmeeffekten. Men det finns vissa delar där det ser sämre ut. Östberga bland annat, Järva också. För även om Järvafälten är gröna så är det inga träd där. Det hjälper inte mot värmen, säger Cindy Falquet Lindh.
Bland annat vill kommunen starta vad man kallar för en trädhubb, en odling där man driver upp träd som ska passa för klimatet i Stockholm, och en kommunal fröbank.
– Eftersom det är så pass många träd som ska planteras behöver vi ha ett nytt arbetssätt. Det grävs upp i olika delar av stan när vi lägger upp trafiken. Varje gång man gräver ska man framöver undersöka hur många träd man kan plantera samtidigt, säger Cindy Falquet Lindh.
Totalt avsätts 500 miljoner kronor fördelat över mandatperioden.
Det är fortfarande oklart var trähubben kommer att förläggas.
– Eftersom träden behövs för att klimatanpassa staden behöver vi laborera med vilka träd vi behöver.
Ligger parkeringarna risigt till?
– När vi gör arbeten för att enkelrikta gator eller gör om gator till gågator så kommer vi passa på att fylla gatorna med grönska och bänkar och allt möjligt. Det är säkert några parkeringar som kommer att försvinna, säger Cindy Falquet Lindh och fortsätter:
– Om du tar Östberga till exempel, många miljöer består där består av kala tråkiga betongiga torg. Det är den typen av underlag som räcker för att man ska kunna plantera träd, säger hon.
AI outlook — possibilities, not facts
Plantering av cirka 3 000 träd per år i Stockholm
Very likely · Within years

The world leaders are gathering in Turkey for the COP31 climate meeting in a historically tough situation with four parallel crises: extreme weather caused by El Niño, the energy crisis linked to the war between the US, Israel and Iran, the food crisis that could affect 49 million people, and global cooperation that is failing. The meeting is called an "electrification COP" but should be a survival COP, with contentious issues on fossil phase-out and climate compensation.
At COP 30 in Brazil in 2025, no decision was made on a fossil fuel roadmap; instead, a voluntary process outside the UN negotiations was started. A Brazilian proposal before COP31 does not involve binding requirements, while a parallel process led by Colombia and the Netherlands has produced national proposals to be presented in Antalya.
At least 60,000 liters of heavy oil leaked when the ship Marco Polo ran aground in Blekinge in 2023. Now the Coast Guard risks losing SEK 15.6 million as the debt will soon be time-barred.

A widespread algal bloom along the coasts of Israel and Gaza has forced the closure of desalination plants, causing drinking water shortages for one million Palestinians and threatening Israel's water supply. Experts point to war damage and climate change.

The Swedish National Accident Commission (SHK) demands better preparedness for extreme weather after a train derailed at Skorped. The Swedish Transport Administration is criticized for a lack of safety work, and forestry's impact on water flows is pointed out as a contributing factor to the damage.

Geopolitical tensions complicate UN environmental summit in Armenia where consensus is required. At the same time, progress is being made in side dialogues on financing, reduced environmentally harmful subsidies and new methods of nature conservation.