
AI-generated summary
”Cait Conley är ingen riktig progressiv. Hon har samarbetat med ICE”, säger en röst till svartvita, skakiga bilder av den 40-åriga krigsveteranen Conley som vill bli Demokraternas kandidat till USA:s representanthus i höstens val.
Tv-reklamen på en av mina kanaler här i New York är typisk. Även om primärval är interna val inom ett parti brukar anklagelserna vara tuffa kandidaterna emellan.
Budskapet i just den här reklamen kommer dock inte från någon av Conleys konkurrenter, utan från ”Progressive Champions PAC”.
Det är ett namn som av allt att döma är missvisande.
Så kallade Super PACs, eller politiska aktionskommittéer, tillåts i USA efter ett domslut i Högsta domstolen 2010. De är organisationer med rätt att spendera hur mycket pengar som helst på politiska val, förutsatt att de inte koordinerar sin verksamhet med kandidater.
De är dessutom mycket hemliga. Trots en mängd regler kring kommittéerna lyckas de ofta dölja varifrån deras pengar egentligen kommer. Vilket gör systemet öppet för storskalig korruption, menar kritiker.
Det möjliggör också rena bluffar – att avsändaren någon helt annan än den påstår sig vara. Det gäller till exempel ”Progressive Champions” som driver kampanj mot Cait Conley.
Judd Legum, en journalist och jurist med 600 000 följare på Substack, avslöjar att denna kommitté är knuten till en annan kommitté som i sin tur står nära Republikanernas ledarskap i kongressen.
De använder samma lilla bank i Alabama, som i sin tur har en republikansk kongressledamot som största kund.
”Det rör sig i själva verket om en del av ett helt nätverk av fejkade ‘progressiva’ kommittéer som försöker påverka demokratiska primärval över hela USA”, skriver Legum.
Så tv-reklamen, som försöker koppla demokraten Cait Conley till Donald Trump, betalas alltså av organisationer som själva stöder Trump.
Hur går det ihop? Jo, den moderata Conley ses som ett hot. Tanken är att påverka de demokratiska väljarna så att de väljer en svagare kandidat, kanske en längre ut på vänsterkanten. Det kommer sedan att underlätta för Republikanernas kandidat att vinna själva valet i november.
Det är inga småpengar det handlar om. Enligt officiella dokument som Axios har publicerat spenderar den fejkade kommittén 1,5 miljoner dollar, motsvarande över 14 miljoner kronor, på att slå ut Conley. Detta i ett förortsdistrikt norr om New York som sällan får särskilt mycket uppmärksamhet.
Men taktiken med fejkade vänsterdonatorer används på många håll i USA. Vid demokratiska primärval i maj i Texas fick den helt okända sexterapeuten Maureen Galindo 900 000 dollar av en kommitté som kallade sig ”Lead Left” men vars pengar egentligen kom från höger.
Galindo visade sig ha uttalat sig grovt antisemitiskt och bland annat föreslagit att ett lokalt ICE–förvar skulle göras om till ”fängelse för sionister”. Tack vare donationerna var hon ett tag nära att slå ut sin moderate motståndare, men förlorade ändå till sist.
Liknande komplotter uppges ha satts i verket i flera andra delstater, från Kalifornien i väster via präriestaten Nebraska till New Jersey och Maine på östkusten. Det handlar nästan alltid om stöd till demokratiska vänsterkandidater som anses mindre valbara i mellanårsvalet.
Högt uppsatta demokrater i kongressen är upprörda.
”Maga-extremister blandar sig i ännu ett demokratiskt primärval med sin propaganda och sina lögner. Håll tassarna borta från våra val!” sade Hakeem Jeffries, representanthusets ledande demokrat, för några dagar sedan.
Vad han inte nämnde var att hans eget parti har ägnat sig åt liknande manövrer, åtminstone i valen 2022 och 2024. Om än inte i lika stor skala.
Läs mer:
Bortskämd nepobaby eller ung rebell? En ny Kennedy ger sig in i USA-politiken
Risk för nya fuskanklagelser – Trump pressad inför mellanårsvalet
Efter att Jimmie Åkesson ifrågasatt Ebba Busch tillförlitlighet på grund av hennes uttalanden om samarbete med Socialdemokraterna, möttes Busch och Åkesson och uppgav att de är överens om att arbeta för en Tidöseger. Ulf Kristersson spelade ner konflikten och uttryckte förtroende för Busch, samtidigt som han betonade att hans egen sida är mer enad än oppositionen.

Sommaren 2025 hade 7 000 jägare licens för AR-15-gevär i Sverige. Tidöpartierna föreslog först tvångsinlösen men backade och föreslår nu frivillig inlösning. Hittills har drygt 70 vapen lämnats in. Gevären ska inte skickas till Ukraina enligt justitiedepartementet. SD-toppen Richard Jomshof avgick i protest mot beslutet.

Efter att SD-ledaren Jimmie Åkesson ifrågasatte Ebba Buschs trovärdighet i regeringsfrågan vid sitt sommartal i Sölvesborg, svarade Busch genom att ändra sin valturné och hålla ett tal på samma plats. Hon betonade att hon som vice statsminister inte kan spekulera om exceptionella lägen utan att sprida oro, och förnekade att ett bristande Tidömajoritet skulle vara ett sådant läge. Åkesson fortsatte kritiken på X och frågade om Busch skulle förhandla med Magdalena Andersson vid valförlust.
Efter spekulationer om ett möjligt regeringssamarbete med Socialdemokraterna i exceptionella lägen, möttes Ebba Busch och Jimmie Åkesson för ett samtal i Sölvesborg. Busch betonar att KD inte vill vara ett stödhjul åt S och att de är en del av det blågula laget.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson kritiserar den nya lagen om offentlig säljverksamhet (LOS) under ett besök i Göteborg. S varnar för att lagen kan hota kommunala verksamheter som Liseberg och äldreboenden genom anmälningar till Konkurrensverket.

Efter att Jimmie Åkesson ifrågasatt Ebba Buschs trovärdighet gällande regeringsfrågan, svarade KD-ledaren genom att besöka Sölvesborg. Busch betonar vikten av att sätta nationens intresse före partipolitik i exceptionella lägen, medan Ulf Kristersson manar till lugn.