
AI-generated summary
Vad är egentligen syftet med Sveriges Televisions program ”IFS – invandrare för svenskar”? I ett avsnitt fick tittarna lära sig hur man säger ”jag runkar” på turkiska. I ett annat avsnitt presenterades olika slanguttryck och vulgära ord från Syrien, Irak och Afghanistan. Frågan är varför public service anser att detta är ett innehåll som ska prioriteras och finansieras med skattemedel.
SVT har ett uppdrag att informera, utbilda och bidra till kultur och samhällsdebatt. Men på vilket sätt uppfylls det uppdraget genom att lyfta fram grovt språk och uttryck från olika Mellanösternmiljöer? Många tittare kan uppleva att programmet snarare banaliserar det offentliga samtalet än höjer nivån på det. Varför måste svenska folket växla ner sin intellektualitet och få sådant kastat i ansiktet på sig genom public service?
Det väcker också en större fråga om vilken kultur och identitet public service vill främja. Är ambitionen att spegla dagens mångkulturella Sverige, eller riskerar man att samtidigt nedvärdera och tränga undan svenska språk-, kultur- och bildningstraditioner? När sådant innehåll ges så stort utrymme och tolerans är det inte konstigt att en del tittare undrar vilken inriktning SVT egentligen har.
Oavsett var man står i dessa frågor borde det vara rimligt att kräva att public service håller en nivå som stimulerar kunskap, bildning och eftertanke snarare än att fokusera på vulgär underhållning som skadar våra barns etik och moral. Programmet är gränslöst respektlöst mot oss skattebetalare och hänsynslöst nedvärderande mot den kultur som råder i Sverige och bör därför läggas ner.
Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Journalisten Carina Bergfeldt skildrar i en ny dokumentärserie dubbelmordet i Brattås 2005. Fallet, som varit olöst i två decennier, återupptogs efter nya dna-fynd som ledde till att en man i 45-årsåldern häktades under våren 2026.
En ny undersökning från Indikator Opinion på uppdrag av SVT visar att svenskarnas syn på klimatjournalistiken är djupt polariserad och starkt kopplad till politisk hemvist.

En recension av Isabella Nilssons nya bok, ”Om varmhållning av levande döda”, som utforskar ensamhet och litteraturens natur. Boken, strukturerad över ett år, beskrivs som mindre lekfull än hennes tidigare verk men innehåller ömsinta partier och litterära analyser. Recensenten ifrågasätter Nilssons uttalande om att sluta skriva.
Efter författaren Eeva Kilpis bortgång i juni reflekterar vännen Eila Pöllänen över Kilpis betydelse som en modig röst för naturen, kvinnor och barn. Pöllänen lyfter fram Kilpis teman om Karelen, kvinnors ställning och djurens rättigheter, samt en felöversättning av ordet "passionerad" i en dikt om åldrande.

En ny kulturtidskrift, Lavskrikan, har lanserats i Norrbotten som ett svar på debatten om minskad kulturbevakning i regionen efter att Norrbottens-Kuriren pensionerade sin kulturredaktör. Tidskriften kritiserar underfinansiering av kultur och belyser lokala kulturhändelser och politiska frågor.

Edvin Törnblom lanserar en ny intervjuserie för unga där han möter politiker. Tidigare statsminister Carl Bildt och Kristdemokraternas Nike Örbrink medverkar, liksom flera partiledare. Törnblom beskriver stämningen som "underbar och väldigt konstig".