TPLF-rebellerna drar sig tillbaka från Mekelle medan regional oro växer kring etiopisk konflikt

Under helgen retirerade TPLF-rebellerna från Mekelle i den krigsdrabbade provinsen Tigray. Den stora flygplatsen utanför staden, som jämte två andra flygplatser föll i rebellernas händer under en blixtoffensiv i förra veckan, är nu åter i den federala regeringens kontroll.

En person i Mekelle, som av säkerhetsskäl inte kan namnges, berättar för DN att federala trupper har synts i och utanför Mekelle och de ska även vara på väg norrut mot staden Adigrat nära gränsen till Eritrea. Läget i Mekelle är på måndagsmorgonen lugnt men invånarna oroar sig för risken för plundring när många polisstationer övergivits av personal som är lojal med rebellerna.

Enligt källan ska stödet för TPLF-rebellerna ha sjunkit hos civilbefolkningen, som är utmattad efter flera års konflikt och oro. Det senaste kriget som avslutades för fyra år sedan tros ha kostat hundratusentals människoliv.

Konflikten mellan TPLF och fredspristagaren Abiy Ahmeds regering handlar i grund och botten om skiljaktigheter kring hur Etiopien ska styras på lång sikt. Men genom komplicerade kedjor av allianser och fiendskap kan betydligt fler aktörer dras in i kriget. Först på tur av dessa tros Eritrea vara. Grannlandet stod på Abiys sida under det senaste kriget i Tigray men har nu vänt sig mot honom.

Amnesty International hävdar att civila byggnader har skadats av artilleribeskjutning och luftattacker och varnar för att brott mot internationell rätt kan ha begåtts i striderna. Organisationen vädjar om att Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd ska träffas för att om möjligt bromsa utvecklingen.

"Detta är särskilt kritiskt eftersom det finns en växande oro för en regionalisering av konflikten", skrev Amnesty i ett uttalande på fredagen.

Två dagar senare kom en bekräftelse på deras farhågor om att hela regionen kan dras in i det etiopiska inbördeskriget. I den egyptiska kuststaden el-Alamein träffades på söndagen ledarna för Egypten, Eritrea, Somalia och Sudan för överläggningar om "regionala frågor", vid sidan av ett sedan tidigare planerat AU-möte. De fyra länderna har på papperet inte så mycket gemensamt, men varje aktör har sina egna skäl att bekämpa Abiys regim i Addis Abeba.

Att allt handlade om Etiopien stod klart i den deklaration som följde på mötet, även om landet inte nämns med namn. Parterna slog fast sina positioner i en rad frågor, från Nilens vatten till vem som har rätt att kontrollera Röda havet. I nästan samtliga formuleringar var udden riktad mot Addis Abeba.

Etiopien och Egypten är, näst Nigeria, Afrikas till folkmängd största länder och räknas till kontinentens starkaste militärmakter. Sedan många år har de varit på kollisionskurs på grund av den känsliga frågan om Nilen och de utkämpar redan ett krig genom ombud i grannlandet Sudan.

En ny front kan öppnas i detta indirekta krig om Egypten via Eritrea dras in i Etiopien. Att även Somalia figurerar i sammanhanget tyder på att Abiy har isolerats regionalt.

Sten på börda för den pressade fredspristagaren Abiy är den allians som totalt sju etiopiska rebellgrupper nyligen har bildat emot honom. Denna allians innebär att även om Abiy når framgångar i Tigray, ökar sårbarheten för angrepp på andra håll i takt med att han skickar fler trupper norrut.