Ledarna för Turkiet, Saudiarabien och Pakistan har mötts i Mecka och skrivit under en gemensam försvarspakt för att stärka den militära avskräckningsförmågan.
AI-generated summary
Turkiet, Saudiarabien och Pakistan har tidigare stått på olika sidor i flera betydande konflikter men möttes nu i Mecka.
Efter en tid av spekulationer och medieuppgifter möttes till sist ledarna för Turkiet, Saudiarabien och Pakistan i saudiska Mecka under fredagen.
På plats sattes det på pränt: ett gemensam försvarspakt, som ska stärka ländernas gemensamma militära avskräckningsförmåga.
”En väpnad attack mot en av de tre staterna ska ses som en attack mot dem alla”, skriver länderna i ett gemensamt uttalande.
Den nybildade alliansen har stor betydelse, enligt Mellanösternexperten Alexander Atarodi. Inte minst då Turkiet och Saudiarabien tidigare har stått på olika sidor i flera betydande konflikter i regionen genom åren.
– Det visar att det säkerhetspolitiska landskapet i Mellanöstern nu har förändrats till en sådan grad att länderna är redo att omvärdera sin syn på varandra, och egentligen hela sin utrikespolitiska doktrin, säger han.
Bristande tilltro till USA
Störst vinnare på kort sikt kan vara Saudiarabien. Med ett pågående proxykrig i Jemen och hotet från grannlandet Iran är landet i störst behov av nya bundsförvanter, enligt Alexander Atarodi.
– Det tidigare tankarna om ett möjligt samarbete med Israel är i praktiken satta ur spel. Bland Gulfländerna överlag betraktar man Israel numera som en aggressiv stat.
Att Natolandet Turkiet valt att ingå i den nya alliansen är även det anmärkningsvärt, enligt Alexander Atarodi.
– En möjlig förklaring är att man inte litar lika mycket på USA. Man vet knappt om USA kommer att stanna kvar i Nato, och vad blir Nato utan USA? Det här visar på en ny verklighet som vuxit fram på knappt ett och ett halv år med den här amerikanska administrationen, säger han.
”Har legitimerat godtyckliga krig”
Enligt det gemensamma uttalandet har ett militärt samarbete mellan länderna diskuterats under lång tid, men påskyndats av ”de senaste händelserna i regionen”.
Enligt Alexander Atarodi har Donald Trumps attacker mot Iran helt omkullkastat spelreglerna i världspolitiken.
– Med kriget som inleddes i februari har USA mer eller mindre legitimerat godtyckliga krig. Man har tidigare kritiserat Ryssland för kriget i Ukraina, men nu själva gått in i något med enorma konsekvenser. Det legitimerar liknande beteenden i resten av världen, säger han.
Miljöpartiets språkrör Amanda Lind anser att Googles planerade jätteetablering i Torsboda borde pausas. Partiet efterlyser en nationell strategi för datacenter och vill ställa tuffare krav på företag som vill etablera sig i Sverige.
SD-toppen Richard Jomshofs utspel om att han vill ha en ministerpost har väckt starka reaktioner. Statsminister Ulf Kristersson och Liberalerna avfärdar uttalandet, medan oppositionen kräver svar från regeringen.

Debattör kritiserar justitieminister Gunnar Strömmer och Teresa Carvalho för att visa förståelse för Sverigedemokraternas förslag om att benåda personer dömda för förtal av pedofiler, och varnar för att det undergräver rättsstatens principer.
Natalie Harp har blivit en av de mest inflytelserika personerna i Vita huset. Som Donald Trumps ständiga följeslagare kontrollerar hon presidentens informationsflöde och anses vara den kortaste vägen för att nå honom, vilket väckt både uppmärksamhet och kritik.
En ny studie från Stockholms universitet visar att Sverigedemokraterna är populära bland 15- till 17-åringar på landsbygden med ett motorintresse. Forskare pekar på den kulturella miljön som en bidragande faktor.
Inför höstterminen vid Luleå tekniska universitet saknar minst 254 antagna studenter ett långsiktigt boende. Skolminister Lotta Edholm (L) kritiserar situationen, medan Liberalerna i Luleå vill införa en bostadsgaranti.