Upprustningen fortsätter trots stram övergångsbudget

Det har gått 60 dagar sedan valet och förhandlingarna om en ny regering går trögt. En regering har Sverige likafullt, med moderaten Elisabeth Svantesson som finansminister. Svängrummet för denna övergångsregering är dock mycket begränsat, vilket även gäller statsbudgeten.

Det som Svantesson kommer med till riksdagen på torsdagen är i stor utsträckning en kopia av den budget som har gällt för 2026. Det är grundprincipen för en övergångsregering: inga nya politiska initiativ, inget som kan uppfattas som politiskt kontroversiellt.

Undantag finns från huvudregeln. Till exempel får myndigheterna ett visst påslag för att hänga med i kostnadsutvecklingen.

Undantag kan också göras när redan fattade riksdagsbeslut kräver mer pengar för att kunna förverkligas. Det gäller denna gång för Kriminalvården, som expanderar kraftigt för att hantera att fler kommer att sitta inne längre på grund av gjorda straffskärpningar. Planerade satsningar på infrastruktur fullföljs också.

Ett annat undantag gäller försvaret där tidigare aviserade höjningar genomförs nästa år. Det motiveras med att alla åtta riksdagspartierna är eniga i frågan.

Sådant som berör hushållen är att skattesänkningarna på drivmedel som har löpt ut inte kan förlängas. Inte heller elstödet finns med i budgeten. Detsamma gäller rabatten på busskort. Den aviserade höjningen av tobaksskatten blir inte av.

Finansdepartementet har landat i en positiv bedömning av den svenska ekonomin. Lågkonjunkturen anses vara förbi. Tillväxten minskar något nästa år men samtidigt sjunker arbetslösheten.

Övergångsbudgeten går med underskott men det beror enligt tjänstemännen på finansdepartementet till allra största delen på ökade försvarsanslag och stödet till Ukraina, som hela riksdagen står bakom.