USA vill livestreama avrättning av arméspsykiatriker

Nidal Hasan dömdes till döden i augusti 2013. Han befanns skyldig till massakern på armébasen Fort Hood i Texas 2009. 13 personer dödades och 31 skadades. Enligt domen skulle avrättningen ske genom en giftinjektion.

Men den 6 oktober i år meddelade president Donald Trump att han godkänt att Hasan i stället ska arkebuseras. Sent på måndagskvällen meddelade försvarsminister Pete Hegseth att avrättningen ska ske offentligt, genom att den kommer att livesändas.

Beskedet om att avrättningen ska ske offentligt har väckt stark kritik.

Eugene R Fidell, specialist på militärrätt och föreläsare vid Yale Law School, säger till BBC att det är ett ”olyckligt beslut”. – Att direktsända en avrättning är något som hör hemma i medeltiden. På sätt och vis har vi som samhälle kommit så långt bort från det – åtminstone trodde jag det fram till i dag, säger Fidell.

Den före detta majoren Nidal Hasan var stationerad i Irak under 2011, där han deltog i strid. Han beskrevs av befälhavaren på Fort Hood som deprimerad och utreddes för posttraumatiskt stressymtom, PTSD, vid tiden för massakern.

Under utredningen ville han vid upprepade tillfällen erkänna sig skyldig och han ville försvara sig själv. Han tilldelades ändå en advokat, då det amerikanska regelverket säger att han måste ges möjlighet att övertyga juryn om sin skuld. Advokaten var genomgående kritisk till hur processen gick till. Hasan ville inte kalla några vittnen.

Nidal Hasan var 42 år när dödsdomen föll. När han nu ska avrättas är det den första militära avrättningen på över 60 år och den första offentliga avrättningen på nästan ett sekel, enligt AP. Det är också första gången som den federala regeringen använder sig av arkebusering som avrättningsmetod.

– Att livesända avrättningen saknar motstycke i modern tid, säger John Mills, en advokat som arbetar med dödsdömda fångar, till AP.

Försvarsminister Pete Hegseths främsta argument för att visa arkebuseringen offentligt är att ”folk måste förstå att det finns allvarliga konsekvenser för den här typen av saker”.

Deborah Denno, expert på dödsstraff och professor i juridik vid Fordham University, säger till AP att ”livestreaming av en avrättning skulle kunna göra processen mycket mer transparent”. – Det skulle informera allmänheten om allt som dödsstraffet innebär. Det skulle kunna vara värdefullt nu, då den misslyckades avrättningen av Christa Pikes väckt nya frågor om hur brottsmisstänkta avrättas för sina brott.

Det var den 5 november 2009 som Hasan öppnade eld på den militära vårdsinrättning där han arbetade som psykiatriker. En tid innan hade han fått veta att han skulle skickas till Afghanistan för tjänstgöring, något han, enligt hans kusin som uttalat sig för Reuters, fruktade. Hasan, vars föräldrar emigrerade till USA från en ort utanför Jerusalem, hade enligt sina anhöriga fått utstå många trakasserier på grund av hans Mellanösternbakgrund. Han föddes i USA och konverterade till kristendomen under sin uppväxt.

Efter att ha tjänstgjort i Irak radikaliserades han. Under rättegången förklarade han sitt agerande med att han ville skydda muslimer och talibaner från amerikanska soldater. Det visade sig också att han då hade haft kontakt med högt uppsatta IS-anhängare.

– Det var en radikal islamistisk attack i uniform i ledet, så han kommer att ställas inför en arkebuseringspatrull bestående av soldater, som sig bör, kommenterar Pete Hegseth dådet.

Advokat John Mills påpekar för AP at överklagandeprocessen för Hasan är inte avslutad. Han skulle bli förvånad om avrättningen genomförs. – Att försöka få den direktsänd – en avrättning genom arkebusering – är inte mycket mer än ett försök från Trump-administrationen att väcka uppmärksamhet och kommer sannolikt inte att ske, än mindre ge någon som helst sken av rättvisa, tillägger han.

På frågan om Hasan gjort något uttalande eller uttalat något sista önskan svarade Pete Hegseth, enligt The Guardian: – Jag bryr mig inte. Vi ses den 3 december.