Vänsterpartiet i kris efter valfuskmisstankar – ledningen gömmer sig

Vänsterpartiet är noga med att ”det är raka rör som gäller”, sade vice partiledaren Ida Gabrielsson kvällen efter valet. Kaffekokaren är igång hela tiden, redo för den som vill prata med Vänsterpartiet, fortsatte hon i söndags. Alla måste sluta fjompa sig och börja prata.

Två dagar senare har partiledningen gått upp i rök.

Misstankarna som fått partiledningen att springa och gömma sig är allvarliga: Demokratins mest heliga process kan ha förvanskats. Polisen ska i en spaningsinsats ha sett hur personer skjutsats i en bil och stannat vid bankomater där pengar tagits ut (DN 22/9). Valsedlar ska ha försetts med kryss.

Vänsterpartiets nya riksdagsledamot Mohamed Abdukardir Ali är en del av utredningen, men inte delgiven misstanke för något brott. Även en man som kryssats in i kommunfullmäktige för partiet tar nu ”timeout”. Ett ord som kan översättas till: få betalt i utbyte mot att inte synas på ett tag.

På bilder kan man se Mohamed Abdukardir Ali anlända till Stockholm Central på måndagen, och omedelbart mötas upp av en grupp vänsterpartister som för iväg honom från platsen. Enligt uppgifter till SVT ska partiet ha försökt få honom att lämna sin riksdagsplats. Och Borlänge Tidning rapporterar att han i gengäld ska ha erbjudits ett jobb på partiets kansli.

Så hur ligger det till? Partisekreteraren, som skickats ut för att ge några papegojsvar, beklagar att ”det går väldigt mycket rykten just nu”. Ja, hur kommer det sig tro? Kan det bero på att partiledningen stängt in sig – med sin kaffekokare.

Igen.

Precis som vid årets tidigare skandaler reagerar Nooshi Dadgostar och vice partiledare Ida Gabrielsson kraftfullt – genom att göra sig oanträffbara de första dygnen.

Precis som vid årets tidigare skandaler reagerar Nooshi Dadgostar och vice partiledare Ida Gabrielsson kraftfullt – genom att göra sig oanträffbara de första dygnen.

Inget parti är immunt mot misstankar om valfusk. Men Vänsterpartiet är extra sårbart:

När det stod klart att Mohamed Abdukardir Ali kryssats in i riksdagen berättade gruppledaren för partiet i Borlänge att han saknade kontaktuppgifter till partiets nya ledamot. Han hade ”inte riktigt koll på vem det är”. När partiledningen sedan förstod vilken katastrof det var – att han öppet erkänt att de inte har en susning om vem som skickats till riksdagen – fick samme gruppledare möta medierna igen med ett helt nytt budskap: ”Jag vet visst vem det är”.

Tryggt.

Ida Gabrielsson har tidigare förklarat att ”det är oerhört svårt att ha koll på alla tusentals kandidater långt ner på listorna, för de står ju inte heller på valbara platser” (TV4 7/9). Men det är just vad de gör: Den som står på en lista kan bli vald.

Det är hela poängen; för Mohamed Abdukardir Ali räckte det med 648 personkryss för att ta sig från nionde plats i Borlänge raka vägen in i riksdagen.

Så hur kommer det sig att andra partier klarar att göra grundläggande kontroller av de egna företrädarna, samtidigt som Vänsterpartiet går bet? Kan det ha att göra med att partiet inte ens försöker? Och kan det i sin tur handla om partiets uppenbara ovilja att ta ansvar för sina egna misstag?

Hur kommer det sig att andra partier klarar att göra grundläggande kontroller av de egna företrädarna? Kan det ha att göra med att V inte ens försöker?

När Expressen tidigare i år avslöjade att partiets listor var fulla av personer med obehagliga åsikter hade man kunnat tänka sig att en partiledning skulle känna tacksamhet för att ha fått hjälp att städa sitt parti rent från antisemitism och terrorhyllningar.

Men nej, i stället misstänkliggjordes Expressen. Eller som Nooshi Dadgostars sambo formulerade det på X: Inas Hamdan, reportern bakom avslöjandet, ”är ingen journalist… utan en politisk kampanjmakare av värsta sorten”.

Med den inställningen till egna misslyckanden är det svårt att utvecklas.

Efter att ha hört Vänsterpartiet dundra på efter valet om att andra partier inte visar deras väljare respekt undrar man ju också: tar Vänsterpartiet sina väljare på allvar? Man erbjuder dem kandidater som man inte vet vilka de är och vad de tycker.

Eller vems ärenden de går.

Misstankarna om valfusk kom som en blixt från klar himmel, säger gruppledaren i Borlänge. Men det har varit många blixtar på Vänsterpartiets himmel den senaste tiden.

Och eftersom partiet inte straffades för skandaler om terrorhyllningar och antisemitism i valet, verkar Nooshi Dadgostar ha dragit slutsatsen att tystnaden var en bra metod. Men nu handlar det inte längre om att locka vänsterväljare i valet, nu handlar det om att visa halva befolkningen varför ett samarbete med det här partiet är en rimlig väg framåt. Då kan man inte springa och gömma sig.

Raka rör – vad hände med dem Ida Gabrielsson?