Vänsterpartiet överens med Mohamed Abdukardir Ali om ”timeout”

Vänsterpartiet meddelade på tisdagen att ledningen har kommit överens med V-kandidaten Mohamed Abdukardir Ali om att han ska ta en ”timeout”. Ali ska inte tjänstgöra som riksdagsledamot ”från mandatperiodens början”.

Detta efter att Riksenheten mot korruption utreder ”otillbörligt verkande vid röstning”. Enligt utredningen, som V-kandidaten förekommer i, ska personer ha skjutsats till vallokalen med färdigkryssade sedlar. Bland uppgifterna nämns även betalningar. Själv förnekar han all inblandning.

Det finns inget som heter ”timeout” för en riksdagsledamot enligt församlingens regler och en ersättare kan inte kliva in per automatik, påpekar statsvetaren och Timbro-förläggaren Andreas Johansson Heinö för Expressen. Det troliga är att Vänsterpartiet inleder mandatperioden med en ledamot mindre, vilket skulle förändra mandatställningen mellan blocken till 175 mot 173.

Men om Mohamed Abdukardir Ali vill ha sin plats i riksdagen kan Vänsterpartiet inte hindra honom.

– Riksdagsmandaten är personliga, säger Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt på Örebro universitet.

En domstol kan däremot ta bort ett riksdagsmandat om ledamoten i fråga döms för brott. Men då måste gärningen ha varit allvarlig.

– Röstfusk är givetvis inget bagatellbrott, man tenderar att se ganska allvarligt på sådant, säger Joakim Nergelius,

Men utfallet beror helt på vem som är skyldig till röstpåverkan. Om Abdukardir Ali själv inte har gjort något brottsligt men någon annan i hans närhet blir dömd är det inte säkert att det drabbar V-kandidaten.

– Det tror jag inte, den processen är helt kopplad till att den här personen döms för brottet. Om man kommer fram till att det är någon kompis till honom som har velat hjälpa honom, då är ju inte han själv skyldig.

Hur fallet kommer att sluta är svårt att föregripa, menar Nergelius. Det finns, vad han vet, inget historiskt exempel.

– Jag känner inte till ett liknande fall. Det kommer liknande rapporter varje år, men det här skiljer sig eftersom det rör en person som har blivit invald i riksdagen.

En annan teoretisk möjlighet är att det blir omval. Det skulle kunna ske om valresultatet överklagas till Valprövningsnämnden – vilket alla med rösträtt i sammanhanget kan göra inom tio dagar från att valresultatet fastställts – och om myndighetens utredning sedan kommer fram till att valet ska göras om i valdistriktet eller -kretsen.

Emma Hellman, kanslichef på Valprövningsnämnden, säger att ett lokalt omval i Borlänge rent teoretiskt skulle kunna leda till en annan mandatfördelning i riksdagsvalet, men det ska mycket till innan dess.

– Vi har fortfarande inte hunnit så långt i handläggningen att vi ens har en känslighetsanalys från Valmyndigheten och det behöver vi för att kunna se differenserna. Alltså hur många röster som hade behövts för att mandatfördelningen skulle ändras och kanske även hur många röster som hade krävts för att en annan person hade kommit in i personvalet, säger Hellman.

På tisdagen hade myndigheten fått in omkring 2 200 överklaganden och en översiktlig uppskattning är att en stor del rör Borlänge – nämnden tog emot totalt 406 överklaganden av valresultatet 2022 och 723 stycken 2018.

– För att stilla oron bland allmänheten ska sägas att alla överklaganden kommer att hanteras. Antalet avgör inte om det föreligger ett fel eller inte, säger Emma Hellman.

På sociala medier sprids länken till Valprövningsnämndens formulär tillsammans med uppmaningar om att överklaga valet. Flera inflytelserika konton har publicerat länken, andra konton har systematiskt svarat på inlägg om händelserna i Borlänge med instruktioner om att överklaga. En del konton spekulerar också i hur ett omval hade kunnat gynna Tidöpartierna om väljare då skulle resonera annorlunda.

Emma Hellman påpekar också att omval inte är den enda åtgärd som Valprövningsnämnden kan besluta om.

– Man tar alltid den minst ingripande rättelsen, ibland räcker det med en omräkning av röster, men det går inte att säga i det här läget om det ens är möjligt, förutsatt att det som sägs i medierna är sant. Inte förrän själva prövningen sker vet man om det skulle ha någon påverkan.