Väntar på svenska statens ursäkt – får en ny hemsida

Under 2021 avslöjade DN hur adopterade tagits från sina föräldrar på olagliga grunder, för att sedan beskrivas som föräldralösa och adopteras till Sverige. DN kunde även visa hur svenska tillsynsmyndigheter känt till varningar och larm – och ändå beslutat att låta adoptionerna fortsätta.

När en utredning kring millennieskiftet föreslog fler regler avfärdades förslagen, bland annat av statsminister Ulf Kristersson – som då var ordförande för Adoptionscentrum.

Efter DN:s granskning tillsatte S-regeringen en statlig adoptionskommission, ledd av juridikprofessor Anna Singer. Drygt tre år senare föreslog utredningen bland annat ett stopp för internationella adoptioner till Sverige, en offentlig ursäkt till adopterade, och ett nationellt resurscentrum för att stötta adopterade som vill söka sina rötter.

– I dag har vi fått än mer klarhet i att barn och föräldrar under årtionden drabbats och farit illa inom ramen för den internationella adoptionsverksamheten, sa Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister (M), när hon tog emot utredningen.

Någon ursäkt har den nuvarande regeringen hittills inte gett adopterade som tagits från sina föräldrar på olagliga grunder. Och de internationella adoptionerna till Sverige fortgår.

Men ett resurscentrum ska sjösättas.

Senast den 1 januari nästa år, enligt ett regeringsuppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Mfof.

I en ljudinspelning från ett möte mellan föreningar för adopterade och chefer på Mfof framgår att det nya resurscentret ska erbjuda samma tjänster som redan finns hos myndigheten i dag – samtalsstöd och hjälp att söka rötter.

Det nya är att all information ska samlas ”under ett paraply”, en ny hemsida, och att Mfof – som ligger i Skellefteå – ska ha ”en fysisk närvaro” i Stockholm. Flera adopterade som har hört av sig till DN är besvikna och beskriver resurscentret som ”ett luftslott”.

Helena Bäcklund, avdelningschef för internationella adoptioner, säger till DN att Mfof hade önskat mer finansiering.

– Vi får inga extra pengar för det här, utan det görs utifrån befintliga medel som vi redan har fått.

Hon ser den nya hemsidan som ”ett startskott”.

– Det är en utmaning. Men jag hoppas och tror att det finns en avsikt att ge oss en mer långsiktig finansiering framöver.

I inspelningen från mötet, som DN har lyssnat på, framförs kraftig kritik mot planerna.

Flera adopterade påpekar att de framfört förslag på nya nödvändiga satsningar. Några ifrågasätter även varför Mfof – vars föregångare inte gick till botten med larm om illegala adoptioner – nu ska stå för stödet till adopterade. Förtroendet för Mfof är, enligt många mötesdeltagare, obefintligt.

Hanna Wallensteen, som själv är adopterad, var med på mötet. Nu känner hon sig uppgiven.

– Jag hade förväntat mig ett seriöst och omfattande resurscentrum, att Sverige skulle vara ett föregångsland för omhändertagande. I själva verket försöker man bara komma undan utan att göra någonting och samtidigt tysta kritiken.

Cheferna på Mfof får på mötet frågor om varför myndigheten inte har bett adopterade som utsatts för brott och allvarliga oegentligheter om ursäkt.

”Skulle vi gå ut och ge en sådan ursäkt så skulle vi också kränka andra som inte känner att de har blivit utsatta”, svarar Helena Bäcklund.

”Om man gör det generellt”.

Hon berättar att adopterade har hört av sig till Mfof, varit ledsna och påtalat att de kanske inte hade varit vid liv om de inte hade adopterats till Sverige.

Till DN säger Helena Bäcklund att frågan om en offentlig ursäkt är känslig.

– Det är ju egentligen staten, det vill säga regeringen, som ska ge den ursäkten. Kanske inte vi som myndighet.

Har ni övervägt att be om ursäkt för de misstag som Mfof och dess föregångare har gjort?

– Vi har inte resonerat om det.

I en kommentar skriver socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att resurscentret ska bli en ”tydlig väg in” för adopterade som behöver stöd.

”Med möjligheten att ge direktstöd i Stockholms län kan det här åstadkommas i högre utsträckning än i dag”.

Gällande finansieringen skriver Waltersson Grönvall att det ”ryms inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag”. ”Uppdraget formaliserar uppgifter som myndigheten redan har i ett resurscentrum”.