Äldsta beviset på droganvändning hittat på indonesisk ö

Ett märkligt fynd i kalkgrottan Leang Bulu Bettue på den indonesiska ön Sulawesi har gett oss en ny bild av hur länge vi människor använt berusningsmedel i olika former. Vid en expedition 2017 hittade australiensiska arkeologer benrester efter en medelålders individ som tros ha tillhört ett samlarfolk och levt för mellan 16 000 och 25 000 år sedan.

När arkeologerna undersökte skelettets kindtänder fann de underliga förslitningsskador. Det såg ut som att personen under lång tid haft ett runt föremål, ett par centimeter stort, placerat mellan tänderna.

Samma år hittade en annan, inhemsk expedition ett betydligt yngre skelett, från en individ som ska ha levt för mellan 7 600 och 6 300 år sedan, på samma ö och med liknande tandskador.

Genom en rad analyser och tester tror sig forskarna nu ha hittat en förklaring: de har hittat det äldsta kända beviset på en människa som använt droger. Resultatet från studien har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

De märkliga skadorna på tänderna tros komma från en lokal variant av betelnöten. Det är ett berusningsmedel som är relativt okänt i västvärlden, men som än i dag är vanligt i Sydostasien. Betelnöt bedöms vara det fjärde vanligaste rusmedlet i världen efter alkohol, koffein och nikotin.

– Det här visar att användandet av psykofarmaka går långt tillbaka i mänsklighetens historia. Vi kan konstatera att det inte var den moderna människan som uppfann drogmissbruket, säger Lars Werdelin som är professor emeritus i paleobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet och inte varit inblandad i studien.

I dag rullas i regel hackad betelnöt och släckt kalk in i ett betelblad, och tuggas sedan för att uppnå ett milt rus. Långvarigt bruk förknippas också med tandskador och förhöjd risk för munhålecancer.

Men skelettfynden visar att individerna sög, snarare än tuggade på nötterna. I experiment har de australiensiska forskarna visat att det faktiskt går att få ut betelnötens aktiva substans genom att hålla den i munhålan under lång tid. Dessutom hittar de spårämnen av betelnötmissbruk i skelettens tänder.

Betelnötter innehåller naturligt smärtstillande ämnen, och en av forskarnas teorier är att samlarfolket på ön kan ha använt dem för att lindra smärta vid tandvärk. Men eftersom nötterna gav upphov till nya skador på tänderna kan det ha skapat en ond cykel som gjort det svårt att sluta.

Det tidigare äldsta bekräftade fyndet av rusmedel är ölrester som daterats till cirka 13 000 år sedan och som hittats vid en utgrävning i Israel. Det äldre indonesiska skelettet flyttar tidslinjen för mänsklighetens droganvändning flera tusen år bakåt i tiden, men det kan ha pågått längre än så.

Rusmedel som växten kat som brukas i Östafrika eller kokablad från Sydamerika kan ha tuggats av människor mycket långt tillbaka i tiden.

– Jag kan mycket väl tänka mig att redan neandertalarna tuggade i sig psykofarmaka, men det lämnar oftast inga spår. Betelnöten ger däremot tydliga synbara effekter på tänder och käke, säger Lars Werdelin.

– Det är uppenbart att drogbruket är något som följt mänskligheten genom historien, och som gör så än i dag.