Asylsökande Amirhossein Zareiydariyan misshandlad i tvättstuga på Migrationsverkets boende i Malmö

Den första maskinen var klar och iraniern Amirhossein Zareiydariyan hade gått till tvättstugan för att lägga i en ny omgång smutskläder.

35-åringen hade precis startat programmet när han förstod att han inte var ensam i rummet.

I dörröppningen stod en annan boende på Migrationsverkets mottagande- och återvändandecenter i Malmö. Han hade aldrig pratat med honom förut.

Mannen betedde sig hotfullt och när han närmade sig backade Amirhossein Zareiydariyan längre in i tvättstugan. Till slut fanns det ingenstans att ta vägen.

– Han tog ett hårt tag om min hals. Jag kunde inte andas.

Efter stryptaget puttade mannen ner honom på golvet. Därefter kom slagen och sparkarna. Men också kränkningarna på grund av hans läggning.

– Han sa att han hatade homosexuella och "fuck you gays". Sedan pekade han på mina målade naglar.

Amirhossein Zareiydariyan visar hur han själv kurade ihop i tvättrummets hörn, med händerna som skydd för huvudet, medan misshandeln fortsatte. Med maskinerna igång kunde ingen höra hans rop på hjälp.

– Till slut sade han: "Gå ut, jag vill aldrig se dig igen". Jag sprang så fort jag kunde.

– Jag är bara glad att han inte hade en kniv. Då vet jag inte hur det hade slutat.

Sedan hösten 2025 ska asylsökande och personer med utvisningsbeslut bo på Migrationsverkets mottagande- och återvändandecenter för att ha rätt till ekonomisk ersättning.

Samtidigt har säkerheten på boendena kritiserats efter larm om stök och brottslighet.

Månaden före misshandeln av Amirhossein Zareiydariyan dömdes en annan man för att ha gjort utfall med kniv på boendet i Malmö. Gärningen föregicks av ett slagsmål i matsalen. Mannen dömdes till fängelse och utvisning för grovt olaga hot.

Av utredningen framgår att barnfamiljer fanns i korridoren när knivattacken inträffade.

– Jag hör fortfarande hur barnen och kvinnorna skrek, säger en av männen som attackerades i ett förhör.

I en färsk rapport från Institutet för mänskliga rättigheter vittnar boende på flera av Migrationsverkets center om en tillvaro präglad av otrygghet.

– Flera berättar att de är rädda för att lämna sina rum. Föräldrar säger att de inte känner sig bekväma med att släppa ut sina barn i allmänna utrymmen, säger utredaren Ida Gunge.

Vittnesmålen handlar om allt från konflikter mellan boende till rena slagsmål och trakasserier.

– Barn har utsatts för olämpligt beteende, ovälkommen fysisk beröring och oönskade närmanden. Föräldrar berättar också att barn blivit vittnen till slagsmål.

Flera boende upplever också att personalen inte alltid tillkallar polis, trots att det finns behov. Andra säger att de inte fått information om att det går att polisanmäla incidenter.

Rapportens slutsats är tydlig:

– De här centren är inte lämpliga boenden för barnfamiljer.

Under våren gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att stärka säkerheten på sina boenden. Bland annat ville regeringen se mer personal, även utanför kontorstid.

Amirhossein Zareiydariyans boende i Malmö har plats för 500 personer. I dagsläget är omkring 220 personer inskrivna.

Framöver ska det finnas minst fem medarbetare på plats dygnet runt, utöver väktare.

– På kvällar och helger är vi klart färre medarbetare. Nu utökar vi bemanningen, säger Liselotte Ingesson Politis som är sektionschef på boendet.

Våldsbrotten som inträffat under året är ovanliga händelser som Migrationsverket nu försöker dra lärdomar av, säger hon.

– Det kan handla om att skruva på ronderna eller att vi ser saker som vi behöver vara mer uppmärksamma på.

Men trots åtgärderna kommer det aldrig gå att utesluta nya incidenter, konstaterar hon.

– Vi kan aldrig garantera att inget kommer att hända. Vi kan bara göra vårt för att det ska ske så sällan som möjligt.

Det har blivit bättre, men blåmärkena syns fortfarande på hans torso när Amirhossein Zareiydariyan lyfter upp t-shirten.

När DN träffar honom är det på dagen tre veckor sedan domen föll mot hans förövare. 35-åringen klarade sig utan allvarliga skador, men har fortfarande men efter misshandeln.

– Jag hade ont i käken i flera dagar. Det gick inte att tugga på min vänstra sida. Men det värsta var att resa och lägga sig ned i sängen. Det gör fortfarande ont.

Domstolen konstaterade att ett homofobiskt hatbrottsmotiv fick mannen att ge sig på honom. I förhör fortsatte mannen att ge uttryck för grov homofobi. Han beskrev sitt offer som en "varelse" som fick honom att tappa aptiten. Hade det funnits en tegelsten i tvättstugan hade han använt den i misshandeln.

Amirhossein Zareiydariyan fruktar för sitt liv den dagen gärningsmannen släpps ut ur fängelset. Men regnbågsfärgerna tänker han inte sluta bära, berättar han.

– Jag är väldigt rädd för att träffa honom igen. Jag hoppas att jag aldrig gör det.

Regeringen vill att Migrationsverket undersöker om kameraövervakning kan stärka säkerheten på sina boenden. Amirhossein Zareiydariyan vill gärna se kameror i lokalernas mer avskilda delar, som tvättstugan.

– När dörren är stängd kan ingen höra en där. Då kan det gå precis som det gick för mig.