Brattåsmålet: DNA-bevis och kritik mot utredningen inför dom

På onsdag 9 september faller domen i Brattåsmålet. Två dna-spår som kopplar den dubbelmordmisstänkte mannen till ett av mordoffren är trumfkorten för polis och åklagare.

Ändå var förutsättningarna för polisens kriminaltekniker på brottsplatser helt annorlunda 2005 när Brattåsmorden skedde jämfört med i dag.

– Det här var en annan tid. Vi hade inte tillgång till munskydd på den tiden. Vi hade inte heller tillgång till engångsoveraller. Vi hade nitrilhandskar och skoskydd, berättade den före detta kriminaltekniker som var ärendeansvarig i Brattåsutredningen initialt när han hördes i rätten.

"Bytte handskar ofta"

Och:

– Jag själv var kraftigt pollenallergisk vid den här tidsperioden och fick snyta mig väldigt ofta, det minns jag. Och jag fick därför byta handskar väldigt, väldigt ofta, fortsatte han under sin redogörelse.

Just det här kan ha varit anledningen till att kriminalreknikerns dna konstaterats på tre olika föremål som tagits i beslag i Brattåsutredningen; Gärd Viklunds handväska, hennes ena sko och ett armbandsur. Något som förstås inte är optimalt i en dubbelmordutredning.

"Borde aldrig ha åtalats"

Ändå är det inte det som den åtalades försvarare, advokat Johan Lavås, skjuter in sig på i sin kritik av förundersökningen. Han kritiserar inte bara utredningen – han menar också att hans klient aldrig borde ha ställts inför rätta, med den bevisning som finns. Den binder inte den åtalade mannen till morden, anser försvaret.

Den åtalade mannen säger att han flyttat Gärd Viklunds kropp sedan han hamnat på brottsplatsen av en slump efter dubbelmordet, men har hela tiden nekat till att ha utfört morden.

Hör delar av Johan Lavås slutanförande under rättegången i klippet ovan.

I klippet nedan ger han ett exempel på hur han anser att polisutredningen misskötts under åren.