Debatt om klimatpolitik, migration och energifrågor dominerar svenska insändare

Den tidigare riksdagsledamoten för Socialdemokraterna, Juan Fonseca, skriver på ETC Debatt att Socialdemokraterna alltför ofta talar om migranter på samma sätt som SD – som i första hand ett problem och hot. Ändå tänker Fonseca rösta på S. Jag anser att S gått så pass långt åt höger i alltför många frågor, och måste göra det ännu mer för att kunna samarbeta med KD, M och C, att en röst på S i dag är en röst på SD-märkt Tidöpolitik i flera sakfrågor. En politik med bland annat fortsatta svångremmar för arbetslösa, bidragstagare och sjukskrivna som kommer att öka stödet för SD och göra Jimmie Åkesson (SD) till statsminister 2030. Nej, det enda sättet att ge Magdalena Andersson (S) en tydlig signal om att högersvängen är för tvär vore om S får en bit under 30 procent i höstens val. Rösta på V, MP eller blankt i stället, Juan Fonseca! Annars kommer Magdalena Andersson att på valkvällen tolka valresultatet som att hon fått väljarnas godkännande för sin högersväng.

Niclas Kuoppa, Stockholm

Klimatkatastrof i Nepal? Kolla först med Lena Andersson, så att det blir rätt.

Taras Kentrschynskyj, Stockholm

S-ledaren Magdalena Anderssons outtalade vallöfte (DN 23/8): ”Min nya regering ska bli den första i världen som driver den klimatomställning som verkligen krävs. Vi ska också påverka övriga länder i EU och utanför så att en global omställning kommer igång.” Valdagen är nära, men inget parti har tagit upp hur akut klimatkrisen är. Därför: Debattera klimatet under de kommande veckorna. Fråga Kristersson och ministrarna för klimat, energi och finans hur världen ser ut efter tio år till med dagens klimatpolitik. Acceptera inga undanglidande svar. Människosläktet har ännu en tid möjlighet att för tiotusentals år framåt ge allt liv på jorden bra livsvillkor, och att ta ansvar gentemot framlidens människor för de misstag som tidigare generationer gjort.

Örjan Svane, pensionerad professor i hållbar stadsutveckling, Kungliga Tekniska högskolan

Befolkningstillväxten i världen utgör det största miljöhotet. Till 2100 kommer jordens befolkning att ha ökat med 4 miljarder människor. 2024 föddes det 45 miljoner människor i Afrika, 65 miljoner i Asien och 3,5 miljoner i Europa. Europa kommer endast marginellt att kunna rädda miljön, eller klara av att ta hand om ekonomiska migranter eller klimatflyktingar. Det som måste göras är att med alla medel minska jordens befolkningstillväxt.

Kurt Fredrikson, Roslagen

Jag har i många år tankat min bil med etanol, E85. Bränslet har oftast varit billigare än bensin, vilket kompenserat för att förbrukningen varit högre. Med vår så kallade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris sänkning av skatten på bensin och diesel (snacka om valfläsk!) har det blivit flera kronor dyrare med E85 än med bensin. Så från och med nu tankar jag bensin och blir ett miljösvin, med ungefär fördubblat utsläpp av koldioxid.

Jens Busch

Kärnkraften har varit till stor nytta för Sverige och vi har klarat oss från allvarliga olyckor, även om vi enligt tidningen Ny Teknik var nära en härdsmälta 2006. Att i nuläget satsa 100-tals miljarder på ny kärnkraft är dock ett totalt vansinne. Alternativen är billigare, säkrare, mer miljövänliga och framför allt tillgängliga i närtid. Att som energiminister Ebba Busch och andra förespråkare för nya SMR-baserade reaktorer hävda att den höga kostnaden kan motiveras med en lång avskrivningstid och förväntad livslängd på uppemot 100 år, då har man inte förstått hur snabbt nya alternativa energilösningar utvecklas. Att den tekniska utvecklingen går rysligt snabbt kan exemplifieras med att det bara tog 66 år från bröderna Wrights första motorflygning 1903 till den första bemannade månlandningen 1969. Den extremt snabba AI-utvecklingen kommer dessutom att ytterligare accelerera all teknikutveckling.

Håkan Mattsson, Eskilstuna

Klarar kärnkraften ett varmare klimat om tio eller 15 år? I år har Ungern, Rumänien och Frankrike som förra sommaren fått stänga av kärnkraftverk på grund av höga temperaturer och låga flodvattennivåer. Nu när allmänheten sakta men säkert börjar bli medveten om hur sårbar kärnkraften är för klimatförändringarna är det inte konstigt att kärnkraftsregeringen vill hålla denna fråga utanför valrörelsen. Tack till DN och Maria Gunther för upplysningen!

Gottfried Klein, Svanskog

Svar till Kristina Vahlberg (Noterat den 24 augusti): Vi var 50 000 som gick denna marsch för att vi vill ha en bättre klimatpolitik. Själv är jag pensionär, Pensionärernas riksorganisation var med, barn och scouter i sina skjortor. Biskopen i kavaj, präster, ungdomar i kjol/byxor och linnen och TCO i vanliga kläder. Det var 280 organisationer, kyrkor och föreningar. Vi är från olika partier (denna demonstration var opolitisk) för det som förenat oss är att vi är oroliga för klimatet och den politik som denna regering fört. Vi stod två timmar i väntan på att ”tåget” skulle komma iväg (för det var så många) och vi gick i två timmar. Ont i ryggen, ja, men vilken musik, glädje och gemenskap det var!

Ewa Tuneback, Kungsängen

Centerpartiet i Stockholmsregionen föreslår bland annat fria resor med hela SL-trafiken för alla över 85 år, dygnet runt som investering i livskvalitet och rörlighet. Härligt, dygnet runt, mer uteliv på kvällar/nätter. Kul ide. Det lockar nog många äldre väljare?

Desiree Odenhall, yngre pensionär

När jag gick i skolan i Finland på 70-talet var skolans ytterdörrar låsta. Ingen kom in under lektionstimmarna. Under rasterna öppnades dörrarna.

Marja Häkämies

Åsikter om DN

DN har skrivit på ledarsidan om mediernas bristande uppmärksamhet när det gäller klimatfrågan. Inte ens 50 000 människor i en demonstration blir skäl till uppmärksamhet i public service, till politisk analys och att politiker ställs till svars. Vad gör då DN själv? Rapporterar om demonstrationen med 50 000 människor – många tillresta från hela landet – långt inne i tidningen. Nyheten om världshavens oroväckande temperaturhöjning dagarna efter hamnar på sidan 17. Står DN för det man publicerar på ledarplats? Om man gör det, hur kommer det sig då att tidningen inte själv tar konsekvenserna och lyfter fram klimatfrågan på synligare plats? Vi lever fortfarande i en demokrati som bygger på demonstrationsrätt och yttrandefrihet som medel att påverka politiska beslut. Något som vi alla borde slå vakt om och som mig veterligen även DN gör. Men vad händer om folkliga yttringar och fredliga massprotester ignoreras och förminskas i betydelse av massmedia och försvinner i det allmänna mediebruset? Måste det ske våldsamheter och polisingripanden för att tidningar och tv ska rapportera på väl synlig plats? Det är nämligen det svar som journalister brukar ge när bristande rapportering av fredliga demonstrationer tas upp. 50 000 mänskor har visat att klimatfrågan måste upp på agendan. Media har ett demokratiskt ansvar att rapportera om detta i proportion till storleken på händelsen. Det borde en tidning som DN begripa och agera därefter. I konsekvens med vad DN själv ger uttryck för på ledarplats bör klimatnyheter generellt dessutom få större utrymme i den egna tidningen.

Kajsa Odelid, Lund, en av de 50 000 som demonstrerade