Den svenska alkoholpolitiken är stadd i förändring. Under den senaste mandatperioden har gårdsförsäljning tillåtits, matkravet för serveringstillstånd slopats och reglerna för krögare och cateringföretag förenklats. Steg för steg har ett stelbent regelverk blivit mer tillåtande.
Reformerna har varit framgångsrika. Trots varningarna har inga negativa effekter kunnat observeras. Alkoholkonsumtionen fortsätter att sjunka och inget parti driver på för att den gamla ordningen ska återställas. De små men tydliga liberaliseringarna är här för att stanna. Sverige har blivit lite mindre extremt i ett internationellt perspektiv.
Samtidigt återstår många enkla och angelägna reformer. Det visar inte minst utvecklingen i Finland. I rapporten ”Skål på finska” har Timbro granskat resultaten av de mer långtgående liberaliseringar som genomförts i vårt östra grannland under det senaste decenniet. Erfarenheterna ger goda skäl för Sverige att följa efter.
Ingen signifikant förändring av alkoholkonsumtionen kunde observeras till följd av reformen
Historiskt har våra länder haft mycket gemensamt: strikt alkoholreglering, motbokssystem och statliga alkoholmonopol med uppgift att begränsa tillgången på alkohol. År 2018 började dock Finland lägga om kursen. Matkravet avskaffades och reglerna för serveringstillstånd förenklades, ungefär som nu har skett i Sverige. Men finländarna gick längre och liberaliserade också detaljhandeln.
Öppettiderna på Finlands motsvarighet till Systembolaget, Alko, har förlängts. Alkoholgränsen för öl i vanliga butiker har höjts stegvis, från 4,7 till 5,5 och senare till 8 procent.
Debatten inför 2018 års reform var hård. Myndigheter och intresseorganisationer varnade för vad en liberaliserad alkohollag skulle föra med sig. Även den svenska regeringen och Systembolaget gav sig in i debatten, och skickade meddelande till EU-kommissionen där de uttryckte oro för förslagets negativa folkhälsoeffekter.
Vad blev då resultatet? Ingen signifikant förändring av alkoholkonsumtionen kunde observeras till följd av reformen. I stället fortsatte den långvariga trenden med minskat drickande. År 2019 sjönk totalkonsumtionen i Finland med 2,9 procent. När alkoholgränsen i matbutiker höjdes till 8 procent 2024 fortsatte konsumtionen att minska. Samma år sjönk Finlands totalkonsumtion till en lägre nivå än Sveriges.
Reformerna har också vunnit brett stöd. Inte ens var femte finländare vill återgå till en striktare alkoholpolitik. Mot bakgrund av framgångarna röstades nästa reformpaket igenom i somras. Redan nu får en del Alko-butiker hålla öppet på söndagar och försäljningstiderna ska utökas ytterligare. Dessutom lättas marknadsföringsreglerna upp, så att inhemska producenter får marknadsföra sina alkoholdrycker digitalt. Frågan om att också tillåta vin i matbutiker utreds just nu.
Utvecklingen i Sverige och Finland är ett hårt slag mot grunden för den restriktiva alkoholpolitiken – totalkonsumtionsmodellen. Föreställningen att ökad tillgänglighet med nödvändighet leder till högre konsumtion och därmed större alkoholskador stämmer dåligt med erfarenheterna från våra länder.
Konsumtionen och skadorna har minskat stadigt i båda länderna, samtidigt som alkoholen på olika sätt blivit mer tillgänglig. I Sverige har tillgängligheten ökat genom bland annat fler serveringstillstånd och privatimport från andra EU-länder, och på senare tid även genom gårdsförsäljning. I Finland har dessutom alkoholgränsen för försäljning utanför monopolet höjts.
Systembolaget bör hålla öppet på söndagar och helgdagar, och restauranger bör få leverera öl och vin hem till kunderna
De finska erfarenheterna ger ytterligare stöd för vad tidigare studier pekat på: breda begränsningar av tillgängligheten har mycket små effekter på konsumtion och skador. Drickandet avgörs inte av om det finns starköl på Ica.
Att det är dags för en modernare politik förstår också svenskarna. Timbro har låtit opinionsinstitutet Aura Insight fråga 1 372 svenskar hur de ser på möjligheten att köpa öl respektive vin i vanliga matbutiker. En klar majoritet, 59 procent, är positiva till att kunna köpa öl. Bara 36 procent är negativa. Stödet för vin i matbutiker är snarlikt.
Intressant nog är stödet brett förankrat. Det finns till både höger och vänster, i storstäder och mindre städer liksom på landsbygden. Viljan att förenkla reglerna och ge människor större frihet sträcker sig alltså över både politiska och geografiska gränser.
Stödet har dessutom vuxit sedan vi ställde samma frågor före Tidöregeringens liberaliseringar. Insikten om att förmynderi inte är vägen framåt tycks ha fått större spridning.
Nu behöver vi ta nästa steg. Den förlegade svenska alkoholpolitiken måste ersättas av en mer pragmatisk politik, där alkoholens skadeverkningar möts med effektiva insatser snarare än symbolpolitik. Utvecklingen i Finland har gett oss ett ovanligt tydligt facit för hur en liberalisering av detaljhandeln skulle kunna falla ut även i Sverige.
I rapporten föreslår vi därför att Sverige följer det finska exemplet och tillåter försäljning av öl och på sikt också vin i vanliga butiker. Systembolaget bör hålla öppet på söndagar och helgdagar, och restauranger bör få leverera öl och vin hem till kunderna.
Det går förvisso inte att utesluta att vin i vanliga butiker skulle leda till något högre konsumtion. Men de finska erfarenheterna ger knappast stöd för de långtgående varningar som brukar möta förslag om en friare alkoholpolitik. Tvärtom visar de att större frihet och bättre tillgänglighet kan gå hand i hand med minskat drickande.
Finländarna klarar av att hantera öl i vanliga butiker – det skulle svenskarna också göra.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Sex experter: ”Transportstyrelsens syn på peth-test är medicinskt orimlig”
