DN Debatt Repliker. ”Dagens nationella prov går inte att använda som ni tänker”

I en debattartikel (DN Debatt 23/10) menar flera skribenter att de nationella proven i låg- och mellanstadiet borde behållas. Men det finns flera missuppfattningar i deras argumentation.

Först och främst har dagens nationella prov stora brister. Provens kravnivåer är alltför lågt ställda och många elever med stödbehov klarar av proven trots att de inte borde göra det. De är inte heller konstruerade på ett sätt som gör att resultaten kan jämföras över tid och bedömningen av resultaten skiljer sig mellan huvudmän och skolor.

Dagens nationella prov går alltså inte att använda till det syfte som skribenterna själva argumenterar för. Det vore till och med olämpligt att försöka använda dem som ”nationellt insamlade och jämförbara kunskapsmått”. Precis som Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden skriver i sitt betänkande så skulle provens konstruktion behöva ändras för att kunna användas för det syftet – något som kan övervägas, om behovet kvarstår, när vi vet mer om hur det nya betygs- och provsystemet faller på plats.

Problemet är bara att dagens system varken leder till jämförbara kunskapsmått eller till att vi kan utvärdera politiska reformer

Nu inför regeringen standardiserade tester i svenska, svenska som andraspråk och matematik som ska genomföras i början av årskurserna. Det kommer att leda till att fler elever med stödbehov fångas upp redan i ett tidigt skede, samtidigt som testerna kommer att vara utformade på ett sätt så att resultaten blir nationellt jämförbar statistik över tid.

Det råder inget tvivel om att regeringens ambition är att testerna ska kunna användas för att följa alla elevers kunskapsutveckling, oavsett om de är hög- eller lågpresterande, och att de ska bidra till att nationellt jämförbar statistik över grundskolans kunskapsresultat ska finnas för alla stadier.

Regeringen har därtill gett Skolverket i uppdrag att se till att samtliga reformer följs upp och utvärderas noggrant – inte minst av externa aktörer och forskare. Det är givetvis av avgörande betydelse att utvärdera om reformerna fungerar och hur de påverkar elevernas kunskapsresultat.

Vi håller sammanfattningsvis med om mycket av det som skribenterna skriver – tillförlitliga prov är centrala både för att tidigt identifiera elever som behöver stöd och för att samla in heltäckande information om skolors resultat. Problemet är bara att dagens system varken leder till jämförbara kunskapsmått eller till att vi kan utvärdera politiska reformer. Det enda det innebär är att vi hänger kvar vid ett system som inte fungerar.