Förslag till åtgärder för en ny regering efter valresultatet

Ett tag till lär vi nog få vänta på en ny regering. Att alla potentiella samarbetspartier håller på sina respektive käpphästar och röda linjer är trots allt rätt självklart så här alldeles i början. Men om man lyfter blicken och tänker sig att Magdalena Andersson om någon månad faktiskt samlar en riksdagsmajoritet bakom sig finns det några saker som den nya regeringen bör göra så snabbt som möjligt.

Sverige splittrar fortfarande familjer och utvisar unga, välintegrerade personer till länder där de kanske inte ens kan språket. Att de här utvisningarna skett och fortsätter att ske beror främst på att Tidöregeringen ihop med Socialdemokraterna tog bort det asylskäl som kallas särskilt ömmande omständigheter. Om vi återinför klausulen stoppas nästan alla de bisarra utvisningar som det senaste året upprört så många. Det handlar om få personer, men Sverige slutar då att vara ett land som regelbundet utvisar ensamma ungdomar och dementa äldre.

En annan grupp som den förra regeringen aktivt försökte bli av med var personer som kommit hit från andra länder för att jobba. Därför höjde man steg för steg lönekraven för att få eller behålla arbetstillstånd, först till 80 procent av medianlönen och sedan i somras till 90 procent. Det kommer att leda till nya utvisningsvågor, av personer som jobbar, betalar skatt och inte sällan är svårersättliga på sina arbetsplatser. En ny regering bör omedelbart sänka lönekravet till kollektivavtalsnivån för respektive yrke.

Även på klimatområdet har Sverige gått bakåt de senaste fyra åren. Att den som släpper ut ska betala för sig var tidigare en självklar utgångspunkt över nästan hela det politiska fältet – och en extra omhuldad princip bland marknadsförespråkare. Tidöpartierna, däremot, sänkte bensinskatten i flera omgångar och avskaffade i somras i princip hela koldioxidskatten. Den måste snarast höjas till rimliga nivåer, både för att utsläpp ska kosta och för att uppmuntra till alternativ.

Så sent som i början av 2025 var alla svenska partier skeptiska till att sänka momsen på mat. Enligt en studie från Riksrevisionen är åtgärden både dyr och ineffektiv, om nu syftet är att underlätta för låginkomsttagare. Dessutom brukar momssänkningar sällan få fullt genomslag på sänkta priser. Att en moderat finansminister ändå valde en sänkning säger tyvärr mycket om hur partiet slutat ta ekonomi på allvar. Eftersom Socialdemokraterna gick på val på sin seriositet är det förhoppningsvis inte för mycket begärt att den här så kallat tillfälliga momssänkningen slopas.

Läs mer:

Isobel Hadley-Kamptz: Vanligt folk har antagits tycka ungefär som SD – det stämmer inte

DN:s ledarredaktion: Är det verkligen okej att partitopparna skyller valresultatet på invandrarna?