Stefan Hyttfors, 56, jobbar som föreläsare. Efter Rysslands stora anfall mot Ukraina i februari 2022 bestämde han sig för att gå med i hemvärnet.
– Jag kände att jag hade en skyldighet att bidra, säger Stefan Hyttfors.
Han gjorde lumpen på K4 i Arvidsjaur för 35 år sedan, och tycker att mycket av dagens hemvärnsutrustning är ungefär samma materiel som när han muckade.
Ett exempel är kroppsskydd 90, som delas ut till män i hemvärnet. Det skyddar mot så kallat sekundärsplitter, alltså fragment som kastas iväg av tryckvågen vid en explosion.
Stefan Hyttfors beskriver kroppsskydd 90 som klumpigt och tungt jämfört med modernare varianter. Det är en ”pingvinfrack med bäverstjärt” med hans ord.
Det står inte heller emot kulor från skjutvapen, till skillnad från de kroppsskydd som delas ut till yrkessoldater och värnpliktiga.
– Kroppsskydd 90 är jättedåligt om man jämför med dagens varianter. Är det rimligt att stå som kombattant och inte ha skydd mot fientlig eld? säger Stefan Hyttfors.
Hans svar blev nej. Därför köpte han ett eget skydd för ungefär 10 000 kronor. Men när han började bära det i samband med ett hemvärnsuppdrag som skjutinstruktör hände något.
– Jag blev inte längre kallad som instruktör. Sedan fick jag höra bakvägen att det inte gick längre eftersom jag hade ”en sådan där väst”.
Lite synd, tycker Stefan Hyttfors, men det stör honom egentligen inte så mycket. Han tycker däremot att det är märkligt att försvarets 23 000 hemvärnssoldater inte har samma utrustning som andra soldater.
– Det är konstigt att man tycker att vissa är prioriterade medan andra är ett B-lag, säger Stefan Hyttfors.
Han har sedan början av året gjort filmer på Youtube som handlar om militär materiel och livet som hemvärnssoldat. Tittarna hör ofta av sig, och väldigt många har åsikter om just utrustning – till exempel kroppsskydd.
– Det är en av de saker som nästan alla vill skaffa själva. Men det blir ju orimligt dyrt för de flesta, säger Stefan Hyttfors.
Richard Eriksson, rikshemvärnsförvaltare, uppger att hjälm, vapen och kroppsskydd är gemensam försvarsutrustning som soldaterna inte får byta ut.
– Vi har ett arbetsgivaransvar att se till att den utrustningen funkar. Även västar kräver ju att man överser att det inte är sprickor i dem, att de fungerar, säger Richard Eriksson.
Att hemvärnssoldaterna har kroppsskydd 90 handlar om prioriteringar, enligt Eriksson. Dels av ekonomiska skäl, dels på grund av soldaternas uppdrag.
Nato delar in geografin i främre områden, nära gränsen mot Ryssland. Där har arméns brigader sina uppgifter, med soldater som bär skottsäkra västar i strid.
Sedan finns det bakre områden, som det svenska territoriet. Här har hemvärnet sitt uppdrag: att skydda och bevaka kritisk infrastruktur.
– I det bakre området ser vi en hotbild i form av specialförband, proxykrigare, ballistiska missiler och eventuellt långräckviddiga drönare, säger Richard Eriksson.
Han menar att kroppsskydd 90 fyller en funktion, eftersom det skyddar mot sekundärsplitter, som kan uppstå vid anfall med robotar och drönare. Nyare västar med skyddsplattor klarar kulor, men täcker en mindre del av kroppen.
– Har du bara plattor så räcker inte det. Du måste kunna ta splitterbilden, säger Richard Eriksson.
Han vill inte uttala sig om det specifika fallet när Stefan Hyttfors inte fick fortsätta som instruktör på grund av att han bar egen väst. Men Richard Eriksson kan uttala sig generellt om liknande situationer.
– Vår utrustning är tillräckligt bra för vår uppgift, och om man är instruktör så är det pedagogiskt rätt att ha samma utrustning som soldaterna. Det är lätt hänt att en soldat tittar på instruktören och vill göra som den, säger Richard Eriksson.
Stefan Hyttfors har lagt ut en video om kroppsskydd på sin Youtubekanal, som heter Militärprylar. Han startar med några ord om att ”Försvarsmakten verkar tycka att vissa kroppar är värda bättre skydd än andra”.
– Det här är en seriös fråga. I slutändan handlar allt om att jag vill förbättra vår förmåga. Jag kanske kan tänja på gränserna genom att dyka upp i bättre lösningar än de som finns, säger han.
