Det amerikanska mellanårsvalet rycker allt närmare. Donald Trump har upprepade gånger förklarat att han bara kan förlora ett val om det förekommit fusk. Han kommer inte att acceptera en förlust i valet och kommer därför att utnyttja alla tänkbara medel, lagliga och olagliga, för att slå vakt om sin makt.
Presidentens mentala otillräknelighet är också illavarslande. 30 ledande medicinprofessorer skrev i våras i en hänvändelse till kongressen att Trump ”utgör en klar fara för vårt land och världen […] åtgärder måste vidtas för att avlägsna honom från ämbetet med största skyndsamhet” (S2162 Congressional record – Senate, 30/4). Trumps bristande impulskontroll oroar dem särskilt med tanke på hans makt över USA:s kärnvapen, en fara som fått aktualitet av hotet att ”förinta” Iran om de inte går med på en deal.
Inför valet den 3 november sår Trump systematiskt misstro mot valsystemet och manipulerar det med hjälp av de myndigheter han styr. Målen är att pressa ner valdeltagandet, som i 2022 års mellanårsval var 46 procent, och att lägga en grund för anklagelser om fusk om valet går honom emot.
Trump odlar en personkult och framställer sig som en stark man som ensam företräder folkviljan, en postfascistisk självsyn
Trump kränker demokratin också när han hävdar att det inte finns några gränser för hans maktutövning (Axios 18/6). Presidenten förföljer sina motståndare – politiker, medier, universitet, advokatbyråer, HBTQI-rörelsen, fackföreningsrörelsen – med dekret, hot, stämningsansökningar och smutskastning. Demokratiska politiker kallas ”ogudaktiga kommunister och djur” (Heather Cox Richardson, Substack 26/6). Han sätter in militären för att förfölja politiska motståndare och immigranter, en form av inhemskt krig. Trump odlar en personkult och framställer sig som en stark man som ensam företräder folkviljan, en postfascistisk självsyn.
Trump har själv flera gånger flörtat med tanken att ställa in mellanårsvalet (Time 6/1) och vissa bedömare, såsom hans förutvarande jurist Ty Cobb, utesluter inte att han av det skälet kan komma att utlysa undantagstillstånd med hänvisning till ett nödläge. Han har faktiskt i ett otal fall, i strid med konstitutionen, åberopat ett sådant nödläge för beslut inom flera samhällsområden (PBS News 16/7).
Men om valet hålls och Republikanerna förlorar sin majoritet i kongressen kan Trump sätta sig över konstitutionen under de bägge sista åren av sin presidentperiod, särskilt som han har evig immunitet för alla brottsliga handlingar han kan anses ha begått inom ramen för presidentämbetet. Han kan också utfärda olagliga dekret i strid med domstolarna, som inte kan tvinga honom att verkställa deras domar.
Endast en gigantisk folklig resning skulle då kunna få Trump på fall
Och presidentvalet 2028? Den ansedde historikern Timothy Snyder anser att Trump mycket väl kan komma att ställa in valet på obestämd tid. Trumps förslag att höja anslagen till krigsmakten med 50 procent saknar rationalitet, enligt Snyder, som hävdar att det utgör en form av bestickning av militären för att den ska stödja honom när han försöker upphäva konstitutionen (Snyder, ”Trump’s military dictatorship budget”, Substack 4/6).
Trump skulle kunna åberopa ett nödläge som förevändning för att skjuta upp valet och militären skulle följa sin överbefälhavare, menar Snyder. Endast en gigantisk folklig resning skulle då kunna få Trump på fall. Men en sådan framstår som osannolik, minst sagt.
Visserligen föll USA 2025 från plats 20 till 51 i en rangordning av 179 länders demokrati (V-Dem Report 2026). Men är det inte en överdrift att hävda att USA:s demokrati står inför en kollaps? Det finns trots allt domstolar, medier och universitet som inte böjer sig. Det övergripande kriteriet på en demokrati anses dock vara att det parti, som förlorat makten, frivilligt lämnar den (Przeworski, New York Times 11/9).
Men det gjorde inte Trump 2020. Tvärtom uppmuntrade han stormningen av Kapitolium, vars syfte var att upphäva valresultatet och han har benådat fler än 1 500 personer som dömts för stormningen.
Trumps autokratiska reflex kommer till uttryck också på det globala planet. Han är en Fredsfurste som Jesus men respekterar inte andra länders territoriella integritet: Gaza, Grönland, Iran, Kanada, Kuba, Panamakanalen, Venezuela.
USA har dessutom ett allt svagare engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter på global nivå. Trump vänslas med autokratiska ledare men angriper vänligt sinnade demokrater, USA:s demokratibistånd har nästan upphört, Trump intervenerar i val till förmån för autokrater (Bolsonaro, Milei, Orbán) och hans förakt för demokratin ger legitimitet åt autokrater i andra länder.
Den här utvecklingen påverkar den svenska utrikespolitiken, särskilt vårt agerande i EU. Vi bör självfallet verka för att EU:s hållning inte längre ska vara så undergiven Trumps nyckfulla och egenmäktiga agerande, vilket för övrigt lär förstärkas ytterligare av hans fortlöpande kognitiva förfall.
Europa har hittills fogat sig i hans angrepp på den regelbaserade världsordningen, hans förakt för EU, hans tullar och kryperi inför Putin. För att minska beroendet av USA bör EU, som motkraft till USA, verka för en ekonomisk världsordning som är grundad på frihandel och investeringar. Sverige och EU bör dessutom vara en särskilt stark röst i världen för demokrati och mänskliga rättigheter, för att fylla ut det vakuum som USA:s demokratiska reträtt skapat.
