Insändare. Svar: Ska man skratta eller gråta åt vansinnet?

En mycket intressant insändare i DN av Henrik Holmdahl; om bland annat svenska elpriser och modellen för hur dessa beräknas. En komponent i beräkningen av elpriset är gaspriset. Detta har stigit till en mycket hög nivå de senaste åren, bland annat beroende på att Europa inte längre i samma utsträckning köper rysk gas.

Av insändaren framgår att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit en justering av beräkningsmodellen för elpriset såtillvida att gaspriserna lyfts ur modellen. Ett antal länder har dock motsatt sig förändringen, bland andra – hör och häpna – Sverige. Bakgrunden till detta är förmodligen att svenska staten tjänar stort på höga elpriser via moms och bidrag från statliga Vattenfall.

Hur många svenska elkonsumenter känner till regeringens agerande i frågan? Läs gärna den bakomliggande artikeln i Tidningen Näringslivet, som insändaren hänvisar till, så framstår sambanden med all tydlighet.

Sammanfattningsvis mjölkar regeringen ut så mycket det någonsin går på den nästintill fossilfria svenska elkraften via skatt, moms och ökad vinst för Vattenfall, samtidigt som man under den senaste regeringsperioden har subventionerat fossilt bränsle med ofattbara 67 miljarder kronor med hjälp av skattesänkningar och sänkt reduktionsplikt med mera (sajten Klimatgransken, artikel den 9 juni i år).

Ska man skratta eller gråta åt vansinnet?