Kommun- och regionpolitiker står inför svåra beslut om skola och vård

Sjukvård och utbildning ligger nästan alltid i topp bland väljarnas viktigaste frågor. Och eftersom rikspolitiker gillar att göra utspel om kortare köer, fler lärare och mindre barngrupper är det lätt att få intrycket att riksdagen avgör detaljer ner på operations- och klassrumsnivå.

Men så är det inte.

Sjukvården sköts av regionerna och skolan av kommunerna. Alla som bryr sig om läkar- och lärartäthet bör alltså sätta sig in i hur de lokala partiorganisationerna prioriterar och rösta utifrån det.

För samma dag som riksdagsvalet avgörs väljs också cirka 15 000 förtroendevalda in i de 290 kommunernas och 21 regionernas fullmäktigeförsamlingar. Utöver det tillkommer senare politiker i nämnder, som bland annat hanterar grundskolor och vårdcentraler. Och om det är svettigt för Liberalerna på utbildningsdepartementet och Kristdemokraterna som har sjukvårdsministerposten, kan det sakpolitiskt vara hårdare ju närmare verksamheterna man kommer.

Politiker som lovar att inte ducka för det svåra under mandatperioden kan vara värda att rösta på.

Det vet alla lokalpolitiker som har försökt lägga ner en skola eller ett BB – och det märks i statistiken.

Politiker som sitter i kommunernas utbildningsnämnder och regionernas hälso- och sjukvårdsnämnder påverkas för ofta av utsatthet och oro för brott, visar Brottsförebyggande rådets färska rapport ”Konsekvenser av förtroendevaldas utsatthet och oro”. Det leder bland annat till självcensur, men kan även få politiker att ändra ståndpunkt eller till och med lämna uppdrag, vilket är illa.

Dels för att demokrati inte handlar om att de som skriker högst eller tar till tveksamma metoder ska få sina intressen tillgodosedda på bekostnad av andra. Dels för att såväl landets sjukvårds- som skolpolitiker står inför tuffa tider, där de kommer att behöva fatta impopulära beslut för att samla resurserna.

Hur viktigt det senare är syns i Danmark. Där förbättrades produktiviteten i sjukvården, bland annat genom att politiker började låta kvalitet överordnas den geografiska närheten. Fler tvingas alltså resa längre för vård, men får i gengäld bättre insatser för varje satsad krona.

Så behöver vi även tänka kring grundskolan, nu när antalet elever beräknas minska med runt 170 000 på ett decennium (DN 19/8 2025). Det motsvarar cirka 700 skolor. Och det enda sättet att slippa betala för halvtomma lokaler, för att i stället lägga pengarna på personal, är att våga slå igen vissa.

Politiker som lovar att inte ducka för det svåra under mandatperioden kan vara värda att rösta på. Om inte, så förtjänar de åtminstone vår gemensamma respekt.