Läsförståelsens utmaningar i skolan: Lärarens perspektiv på en digitaliserad vardag

Trötta högstadieelever slänger sig ner i sofforna innanför entrén. Skoldagen går mot sitt slut. Svenskläraren Elinor Lorentzon går före genom de trånga korridorerna i jakt på ett ledigt klassrum.

– Det är en väldigt avlång skola detta, konstaterar hon.

Elinor Lorentzon är förstelärare med särskilt fokus på språkutveckling på Communityskolan i stadsdelen Tynnered i Göteborg. Hon har arbetat med elevers läsförståelse sedan 2013 och sett hur barnens förutsättningar förändrats.

– Jag hade fler elever då som läste mer utanför skolan än vad jag har nu. Och jag har jobbat i olika områden – det är likadant, oavsett område, säger hon.

”Ett massivt skolmisslyckande”, har ordföranden i fackförbundet Sveriges Lärare, Anna Olskog, sagt om försämringen av skolresultaten i årets Pisamätning. Sveriges utbildningsminister Simona Mohamsson beskriver ungas ökade skärmtid som en förklaring till utvecklingen.

– För att tala klarspråk, vi är mitt uppe i en skärmpandemi, sade hon under tisdagsförmiddagen.

Svenskläraren Elinor Lorentzon konstaterar att det är svårt för långa texter att konkurrera med snabba Tiktok-klipp, men säger att det inte bara är skärmarnas fel att läsförståelsen försämrats.

– Inte helt och hållet. Tempot är ju ett annat i samhället överlag. Det här att sitta lugnt och stilla och ta sig an en text är kanske inte det man är mest van vid.

Resultaten i Pisaundersökningen visar att det är särskilt svårt för elever att läsa texter som kräver koncentration under en längre period. I skolan arbetar Elinor Lorentzon med olika strategier för att få eleverna att ta till sig olika typer av innehåll.

– Det kan handla om att förutspå texten – att titta på rubriker, underrubriker, bilder och bildtext, så att jag får ett hum om vad texten handlar om. Sedan kan man börja ta sig igenom ett stycke och fundera: ”Vad handlar det här om?”

Svenskläraren jobbar även med att väcka intresset för skönlitteratur genom att läsa högt ur böcker som knyter an till ämnen som ligger nära eleverna. En av hennes klasser har nyligen läst boken ”En sekund i taget” av Sofia Nordin, som handlar om en pandemi.

– Och i årskurs åtta läser vi ”Yani” av Nora Khalil. Den brukar ungdomarna uppskatta jättemycket.

Utvecklingen i Sverige följer en internationell trend. Så hur allvarligt är det egentligen att läsförståelsen försämras?

Elinor Lorentzon konstaterar att kunskapen är viktig för att kunna hantera ett vuxenliv.

– Man ska skriva på hyresavtal och bankpapper. En annan viktig del är att kunna sätta sig in i andras situationer. Har man läst mycket om något kan man känna med andra – då har man övat sig på det i text, säger hon.

Svenskläraren tipsar föräldrar som vill hjälpa sina barn med läsningen att försöka skapa en rutin för det. Kanske kan man läsa 20 minuter om dagen, fem dagar i veckan. Exakt vad man läser eller hur långt man hinner är mindre viktigt.

– Välj en saga, en nyhetsartikel, sportnotiser eller något som man är intresserad av – och prata om det! Det blir en jättemysig stund.