AI-generated summary
School elections are held in conjunction with general elections to educate young people about democracy and electoral processes.
In connection with the general elections, school elections are also held. They are aimed at high school and junior high school students and this year over 1,700 schools in Sweden have signed up. Wargentin and Fyrvallla high schools in Östersund are two of those that participate. On September 8, Wargentin's auditorium will be transformed into a polling station.
- There are a total of 3,000 students, says Erik Edervall, who is a social studies teacher at Wargentin.
In a corridor at Wargentin, Zaria Slottsborg sits with two friends. She turns 18 later this autumn and is therefore not allowed to vote in the general elections. But in the school election, she will use her vote.
- You get a little insight into how to do things and how it is done, she says.
Results are presented on election night
School elections can be held until September 8. On the evening of September 13, the results will then be presented at national, municipal and school level. In the 2022 school election, turnout was 77.9 percent.
The purpose of the school election is to increase young people's knowledge of democracy and how elections are done, as well as to strengthen their opportunities to participate in political processes.
In Jämtland county, there are several schools that participate, for example Anders-Olofskolan in Hammarstrand, Duved's school, Funäsdalen's school, Gällö school, Härjedalen's high school and Jämtland's high school Berg.
En ny lag innebär att mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början. På Innovitaskolan i Östersund är åsikterna blandade bland eleverna, medan lärare välkomnar lagstadgandet för att förbättra studieron.
Sedan första augusti ska alla obligatoriska skolformer i Sverige samt fritids vara mobilfria. Den nya lagstiftningen syftar till att ge studiero, skydda mot nätkränkningar och öka det sociala umgänget bland elever.

Svensk barnmorskeutbildning står inför en kris med studenter som har svårigheter att uppnå kursmålen. Svenska Barnmorskeförbundet kräver en statlig utredning för att lösa problemen med den för korta utbildningen.

Regeringens beslut att ge 56 miljoner kronor årligen till tre lärosäten för nya masterprogram i offentlig förvaltning möts av kritik. Professor Göran Sundström menar att makten flyttats från lärosätena till regeringen, vilket ses som "direktstyrning". Fackförbundet SULF ifrågasätter processen och misstänker särbehandling av Handelshögskolan.

Sverige förväntas ha en brist på ca 10 600 behöriga lärare och förskollärare till 2038, trots minskande barnkullar. Bristen beror på dåliga arbetsvillkor, kompetensförsörjning och låg attraktivitet för yrket.

Örtagårdsskolan i Malmö rapporterar rekordhög gymnasiebehörighet på 87%, men rektor Sirry Hedberg uttrycker oro över draget av ett viktigt statsbidrag som stöder elevers behörighet.