AI-generated summary
Skolval genomförs i samband med allmänna val för att utbilda unga om demokrati och valprocesser. I år deltar över 1700 skolor i Sverige.
I samband med de allmänna valen genomförs även skolval. De är riktade mot gymnasieelever och högstadieelever och i år har över 1700 skolor i Sverige anmält sig. Gymnasieskolorna Wargentin och Fyrvallla i Östersund är två av dom som deltar. Den 8 september kommer Wargentins aula förvandlas till en vallokal.
– Det är sammanlagt 3000 elever, säger Erik Edervall som är samhällskunskapslärare på Wargentin.
I en korridor på Wargentin sitter Zaria Slottsborg med två kompisar. Hon fyller 18 år senare i höst och får därmed inte rösta i de allmänna valen. Men i skolvalet kommer hon använda sin röst.
– Man får ju en liten inblick i hur man ska göra och hur det går till, säger hon.
Resultat presenteras på valkvällen
Skolval kan genomföras fram till 8 september. På kvällen den 13 september presenteras sedan resultaten på nationell-, kommun- och skolnivå. Vid skolvalet 2022 var valdeltagandet 77,9 procent.
Syftet med skolvalet är att öka ungas kunskap om demokrati och hur val går till samt att stärka deras möjligheter att delta i politiska processer.
I Jämtlands län är det flera skolor som deltar, exempelvis Anders-Olofskolan i Hammarstrand, Duveds skola, Funäsdalens skola, Gällö skola, Härjedalens gymnasium och Jämtlands gymnasium Berg.
En ny lag innebär att mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början. På Innovitaskolan i Östersund är åsikterna blandade bland eleverna, medan lärare välkomnar lagstadgandet för att förbättra studieron.
Sedan första augusti ska alla obligatoriska skolformer i Sverige samt fritids vara mobilfria. Den nya lagstiftningen syftar till att ge studiero, skydda mot nätkränkningar och öka det sociala umgänget bland elever.

Svensk barnmorskeutbildning står inför en kris med studenter som har svårigheter att uppnå kursmålen. Svenska Barnmorskeförbundet kräver en statlig utredning för att lösa problemen med den för korta utbildningen.

Regeringens beslut att ge 56 miljoner kronor årligen till tre lärosäten för nya masterprogram i offentlig förvaltning möts av kritik. Professor Göran Sundström menar att makten flyttats från lärosätena till regeringen, vilket ses som "direktstyrning". Fackförbundet SULF ifrågasätter processen och misstänker särbehandling av Handelshögskolan.

Sverige förväntas ha en brist på ca 10 600 behöriga lärare och förskollärare till 2038, trots minskande barnkullar. Bristen beror på dåliga arbetsvillkor, kompetensförsörjning och låg attraktivitet för yrket.

Örtagårdsskolan i Malmö rapporterar rekordhög gymnasiebehörighet på 87%, men rektor Sirry Hedberg uttrycker oro över draget av ett viktigt statsbidrag som stöder elevers behörighet.