Hur är läget i Warszawa efter helgens kaotiska scener vid den polska författningsdomstolen?
På ytan tycks spänningen för ögonblicket ha lagt sig. Båda sidor, Tusks mittenregering och den konservativt-nationalistiska oppositionen, förefaller en aning tagna av att det var nära en våldsam konfrontation under natten till lördagen. Men det är inte troligt att president Karol Nawrocki, som bröt sig in i domstolen förbi polispådraget, inser att han gick för långt. Premiärminister Tusk, som har kontroll över ordningsmakten, lär inte räkna med att oppositionen ska lugna sig.
Polen har kastats in i den värsta politiska konflikten på många år, även om den har bubblat sedan 2015. Det var då det högernationalistiska partiet Lag och rättvisa (PIS) tog över regeringsmakten och började undergräva rättsstaten genom att besätta domstolar och public service-medier med politiskt lojala personer.
Försökte inte Tusks liberala koalition, som vann parlamentsvalet 2023, återupprätta domstolarnas oberoende?
Jo, men det saboterades av presidenten, först av Andrzej Duda och sedan av Karol Nawrocki, även om den senare anser att det är regeringen som kränker grundlagen. De vägrade att låta lagligt utnämnda domare sväras in i presidentpalatset. Kritiken från EU och Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter hjälpte inte. Nawrocki är fast besluten att låta partiet Lag och rättvisa behålla sitt inflytande över rättsväsendet och författningsdomstolen.
Många upprördes av att Nawrocki uppförde sig som en gatubuse när han bröt sig in i domstolsbyggnaden. Polen är en parlamentarisk stat och ingen presidentrepublik. Presidenten styr inte landet utan har främst en ceremoniell roll. Den verkställande makten ligger hos regeringen, som utses av sejmens majoritet. Det passar inte Nawrocki, som vill expandera sin makt. Men systemet är en hybrid, där presidenten har vetorätt mot lagar som stiftas av parlamentet och mot utnämningar av domare och ambassadörer.
Vad finns det för vägar ut ur den akuta krisen?
En lösning, som framförs av högernationalisterna, är att författningsdomstolen fortsatt ska domineras av ledamöter som tillsattes efter 2015. Problemet är att de utsågs på partipolitiska meriter och i strid mot författningen.
En annan lösning, som förespråkas av en del oberoende experter och jurister, är en kompromiss: författningen ändras, man börjar från noll och parlamentet utser en ny, politiskt neutral författningsdomstol. Ett tredje förslag kommer från Tusks regering, som anser att en lösning av konflikten inte kräver förändringar i landets författning: Presidenten måste erkänna de av sejmen lagligt utnämnda domarna och låta dem fullgöra sina plikter.
I stället har presidenten, hävdar Tusk, valt en konfrontation som kan visa sig kostsam för Polen: "En demokratisk stat, styrd av lagen, kan inte ge vika för våld, oavsett hur starka yttre krafter som stöder attacken", skriver Tusk på X, med en anspelning på att ryska sajter hejar på den nationalistiska oppositionen.
Vad är den troliga utvecklingen framöver?
Nu har författningsdomstolen en majoritet av ledamöter som har valts enligt reglerna, vilket gör att den så småningom kan börja fungera som det var tänkt. Något liknande skedde efter att Tusks regering i slutet av 2023, även då genom att bända på lagreglerna, fick stopp på PIS politiska kontroll över public service-kanalen TVP. Högeroppositionen demonstrerade och byggde en tältstad utanför tv-huset. Men snart falnade protesterna. Särskilt när de flesta kunde se att public service-medierna inte längre var renodlade megafoner för ett parti.
