Genom Hormuzsundet utanför Iran transporterades vanligtvis omkring en femtedel av den globala oljan. Men sedan krigsutbrottet i februari har sjötrafiken i perioder i stort sett stått still. Omvärlden började då ta bränsle ur sina reserver för att undvika en oljekris.
Plötsligt rapporterades det i slutet av september att det transporterades lika mycket olja genom Hormuzsundet som innan krigsutbrottet. Företaget Kpler, som spårar sjöfartsdata, ligger bakom siffrorna om det ökade flödet av olja som citerats internationellt. Även banken JP Morgan har rapporterat om stora flöden råolja ur sundet.
Trots det ökade flödet är priserna på brentolja 104,34 dollar per fat, vilket fortfarande är betydligt högre än nivåerna innan kriget.
Det finns flera anledningar till att ett ökat flöde genom Hormuzsundet inte omedelbart gör att risken för en oljekris försvinner. En anledning är att förändringen kan ha varit kortvarig, enligt Ole Hvalbye, oljeanalytiker på ABG Sundal. Det är en stor skillnad mellan att olja kan komma ut och att marknaden kan förlita sig på stabila leveranser framöver. Han får medhåll av Thina Saltvedt, oljemarknadsanalytiker på Nordea.
– Vi har nästan börjat nå samma nivåer som innan. Men det finns en stor osäkerhet eftersom vi inte vet om det kommer att hålla i sig, säger hon.
Nya attacker under oktober ser ut att ha lett till att sjötrafiken har avtagit i området, påpekar Ole Hvalbye.
Christian Kopfer, råvaruanalytiker på investeringsbanken Arctic Securities, säger dessutom att det är svårt att verifiera hur mycket olja som faktiskt kommer ur Persiska viken och att man inte kan lita blint på statistiken.
– Det finns annan data som visar att det handlar om betydligt mindre volymer som kommer ur Mellanöstern, säger han.
Enligt internationella energirådets statistik fanns det sju miljoner fat mindre olja ute på marknaden under september månad jämfört med samma period förra året.
– Priserna på marknaden tyder ju på att det är ett stort underskott och att man därmed måste hämta ur lagren, säger Christian Kopfer.
Ett kortvarigt flöde av olja ur Persiska vikens sund är inte tillräckligt för att påverka marknaden avsevärt, enligt analytikerna. Sedan krigsutbrottet har omvärlden pumpat ut bränsle ur sina reservlager. Om marknaden återgår till ett normalläge kommer lagren att behöva fyllas på igen, vilket kommer hindra priserna att sjunka lika snabbt.
– Det finns fortfarande ett stort hål att fylla, säger Thina Saltvedt.
Ett annat problem med leveranserna från Hormuzsundet är att det främst är råolja som kommer ut. Raffinerade produkter, inte minst diesel, råder det desto större brist på.
Raffinaderierna i Gulfländerna har gått på lågvarv på grund av kriget i Iran. Inte heller Ryssland, som annars är en stor dieselproducent, levererar längre några större volymer till världsmarknaden. Sanktioner och det faktum att Ukraina skadat landets raffinaderier har skadat ekonomin.
– Bristen på diesel och de höga dieselpriserna beror främst på de två krigen som pågår, säger Thina Saltvedt och kallar det för ”en perfekt storm”.
Eftersom färre raffinaderier i världen är igång än vanligt blir kostnaden för att förädla produkten högre. Att få ut råoljan ur sundet, ofta med hjälp av amerikanska flottan, är inte heller gratis.
– Man får betala rederierna som transporterar ut oljan extremt mycket pengar helt enkelt, säger Christian Kopfer.
