Det har förekommit rapporter om att Ryssland planerar en attack mot Nato, men åsikterna går isär om det är ett akut hot. Varningarna kan också spela Kreml i händerna genom att skapa oro.
Förra veckan sade Polens premiärminister Donald Tusk att Ryssland planerar att attackera länder som stöder Ukraina med kamikazedrönare eller missiler. Frankrikes president Emmanuel Macron talade också om att Ryssland eskalerar hybridkriget.
Under söndagen publicerade The Guardian en intervju med tre europeiska underrättelsechefer, som var bekymrade över att Ryssland eskalerar mot Nato.
Michal Koudelka, chef för den tjeckiska underrättelsetjänsten BIS sade till The Guardian att det kan handla om drönare, eller en småskalig invasion av Nato-territorium.
Tidigare har bland annat Wall Street Journal rapporterat om att Ryssland planerar en attack mot Nato.
Enligt WSJ varnade CIA-chefen John Ratcliffe för ett dylikt angrepp under sitt besök i Moskva för några veckor sedan.
– Man kan vänta sig vad som helst av Kreml, som vi sett med attacken mot Ukraina 2022, så vi måste vara förberedda för ett sådant scenario, säger Tomas Jermalavičius, forskningsdirektör vid det internationella centret för försvar och säkerhet, RKK, i Tallinn.
– Ryssland är som en seriemördare – de har motivet, medlen och de letar ständigt efter ett lämpligt tillfälle.
Kreml har redan anklagat Nato för att indirekt kriga mot Ryssland, då Nato-länderna stöttat Ukrainas försvarsstrid. Det var dock Ryssland som ensidigt inledde det olagliga invasionskriget 2022, efter att ha fört ett lågintensivt krig i östra Ukraina i åtta år.
Under helgen utförde Ukraina sin största attack hittills mot Moskva, med hundratals drönare och kryssningsrobotar. Rysslands ”militära specialoperation” går inte enligt Rysslands president Vladimir Putins planer.
Enligt Jermalavičius har Putin flera incitament att använda militär styrka mot Nato.
– Eftersom Rysslands terrorkampanj i Europa inte gett resultat – Europas stöd till Ukraina har inte kollapsat – men Ryssland inte heller stött på en kraftig motreaktion, kan han försöka höja insatserna för att splittra Natos solidaritet, säger Jermalavičius.
– Turer med missilattacker och motattacker från båda sidorna, som Irans och Israels konstiga krig 2025, skulle räcka för Ryssland för att uppnå en politisk effekt hemma och samtidigt tänja försvarsalliansen.
Det skulle också kunna handla om ett begränsat militärt angrepp, exempelvis ett så kallat fait accompli-scenario där Ryssland intar ett område och ser hur Nato reagerar. Om Nato inte svarade skulle det innebära att försvarsalliansens trovärdighet var förbrukad.
– Ryssland skulle kunna använda ett fait accompli-scenario som spelmarker, exempelvis genom att tvinga Europa att överge Ukraina i utbyte mot att återupprätta status quo, säger Jermalavičius.
Ett annat incitament för Putin är att även ett begränsat militärt svar av Nato skulle ge Ryssland en käpphäst för en ny mobiliseringsvåg. Det skulle vara mycket impopulärt, men om Putin kunde påstå att Nato attackerar Ryssland skulle det kunna samla befolkningen bakom honom.
– För att det skulle lyckas måste Ryssland undvika en större konflikt med Nato, säger Jermalavičius.
De baltiska länderna har ofta utpekats som ett sannolikt mål för Rysslands aggression. Enligt Jermalavičius är det dock fel att tro att exempelvis Narva skulle vara ett enkelt mål för Ryssland.
– Jag tror Kreml försöker förstärka hotet om en attack mot de baltiska länderna i syfte att skapa oro, samt få länderna att hålla tillbaka det militära stödet till Ukraina för att spara på sina egna arsenaler, säger Jermalavičius.
Även Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska säkerhetstjänsten VDD, sade till The Guardian att han inte sett tecken på en överhängande attack. Det ser ut som att Kreml planerar en eskalation, men enligt Mežviets är det oklart om planerna är konkreta eller om det bara är en del av Rysslands strategi för att sprida oro i Europa.
