Skarp kritik efter Pisasiffrorna: "Nationellt nödläge för svensk skola"

Skolfrågan har fått nytt syre med offentliggörandet av Pisaundersökningen i sluttampen av den svenska valrörelsen. Kritiken lät inte vänta och har varit skarp. Inte minst från fackförbundet Sveriges Lärare.

– Vi har länge varnat för vad som händer när elever inte får stöd i tid och undervisningsgrupperna är för stora och lärarna inte får tillräckliga förutsättningar att göra sitt jobb, säger Anna Olskog.

Hon radar upp förbundets krav på åtgärder för att vända resultaten. Det handlar om behörig personal, mer tid för lärare att planera, genomföra och följa upp sin undervisning, mindre klasser och undervisningsgrupper för att ge lärarna en chans att stötta varje elev samt att extra stöd för elever med behov måste in snabbare.

– Det här är ett kvitto på att vi inte satsar på skolan i den omfattning som vi behöver. Tvärtom har det ju varit neddragningar. Jag tolererar inga fler bortförklaringar. Ansvariga politiker och huvudmän har inte råd att misslyckas med skolan, säger hon.

Pisachefen Andreas Schleicher pekar ut den dåliga läsförståelsen i Sverige som ett grundläggande problem, vilket även Anna Olskog lyfter.

– Det här är ett resultat som kräver handling och tiden för bortförklaringar är förbi. Nu vill vi se åtgärder från politiken och ansvariga huvudmän. Resultatet är oroväckande, särskilt oroande är utvecklingen i läsförståelse.

Även från politiskt håll är kritiken skarp.

Socialdemokraterna höll en presskonferens på tisdagsförmiddagen med Magdalena Andersson och utbildningstalesperson Anders Ygeman.

– Pisaresultatet visar att det är nationellt nödläge för svensk skola. Vi måste låta det här bli ett uppvaknande. Vi kan inte fortsätta i den här riktningen. Tidöpartierna har svikit sina löften, de har svikit svensk skola och svenska eleverna. De har varit besparingar istället för satsningar och nu ser vi resultatet svart på vitt, säger Magdalena Andersson.

Socialdemokraterna nämner mindre klasser i lågstadier och maxtak på eleverna i förskolan samt ett omdelbart stopp för nedskärningarna.

– Vi vill se max 12 elever per lärare i hela lågstadiet så att varje barn i vårt land får en ärlig chans att lära sig grundläggande färdigheter. Samtidigt får lärare en bättre arbetsmiljö, säger Magdalena Anderson.

Tappet i läsförståelse syns även även bland elever med hög socioekonomisk bakgrund.

– Det är ett massiv skolmisslyckande. Nödläge råder i svensk skola, säger Anders Ygeman.

Ska vi tvinga eleverna att läsa mer?

– Ja, det är alldeles uppenbart. Skärmanvändningen i skolan är princip borta men det är klart att det läses för lite böcker både på och utanför skoltid och det tittas för mycket på mobiltelefoner utanför skoltid. Det är där vi ser de stora problemen och då måste vi gå vidare med en åldergräns för sociala medier, säger han.

Centerpartiets Niels Paarup-Petersen beskriver resultatet som ”ett totalt haveri”: ”Tidös skolpolitiska arv är de sämsta skolresultaten i svensk historia och rekordantal elever som inte klarar skolan.”, skriver han.

Fler behöriga lärare i klassrummen och en bättre elevhälsa samt intensiv svenskundervisning för elever som inte har svenskan med sig hemifrån är förslag på satsningar som Centern vill se.

”Det har L och regeringen konsekvent sagt nej till. Och nu vill de ha ännu färre lärare. Det är att bädda för fortsatt försämrade resultat i svensk skola.”, enligt Niels Paarup-Petersen.

Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Camilla Hansén sågar Liberalernas politik:

”Bokslutet visar att det är tydligt att Liberalerna inte är ett parti som har förmåga att ta ansvar för varken klimatet, jobben eller skolan. Det är ett enormt underbetyg till deras politik”, skriver hon och fortsätter:

”Vi behöver en regering som både kan ge långsiktiga förutsättningar för elever, lärare och rektorer, och ge förutsättningar för skolan här och nu. Miljöpartiet har lagt mer pengar på skolan än regeringen i varje budget. I stället har regeringen knuffat över ansvaret för ekonomisk kris på kommunerna.”

Vänsterpartiet lyfter vinsterna som försvinner till aktieägare som ett problem.

”Att skylla sjunkande resultat på skärmar är en bekväm, gratis lösning. Skillnaden i det här valet är om vi satsar på eleverna, eller låter vinstjakten fortsätta”, säger utbildningstalesperson Isabell Mixter i en skriftlig kommentar.

Anna Olskogs fråga hänger i luften:

– Vad kan vara viktigare än att få ordning på det här? Det blir min fråga på de här fallande siffrorna.