Höstterminen i Josurskolan i Gaza stad startar i sex tält. Området där skolan ligger, al-Sabra, är knappast längre en stadsdel i traditionell mening. Bostadshus ligger i ruiner och tält har tagit deras plats. Det är ett av de områden i Gaza som drabbats hårdast av kriget.
97,5 procent av skolorna har skadats eller helt förstörts i kriget på Gazaremsan, enligt FN. Många av skolbyggnaderna som ännu står kvar fungerar dessutom som boende för internflyktingar. Det går inte att få familjerna att lämna dem, enligt rektorn Islam al-Shami.
– Undervisningstälten är inte ens nära att ersätta de traditionella skolorna. Vi får inte glömma att det här är en tillfällig lösning, säger han till DN på telefon.
På skolans första dag står rektorn framför barnen och får dem att värma upp med några armrörelser. Han välkomnar eleverna och är både vänlig och sträng på samma gång.
– Vi är för många. Den som stör kommer att skickas hem, säger han inför eleverna.
– Bänkarna har varit svåra att få tag på. Ni måste vara rädda om dem.
Skolbänkarna räcker inte till alla. Fyra eller fem elever kan få trängas vid en bänk som i vanliga fall är avsedd för två. Eleverna i årskurs sju sitter med benen i kors på marken i tältet.
22 lärare ska räcka till omkring 1 200 elever. De flesta lärarna lever i tältlägren där skoltälten satts upp. De är själva hårt drabbade av kriget.
– Våra elever mår psykiskt dåligt. Det gör även deras vårdnadshavare och lärarna. Jag personligen mår psykiskt dåligt, säger rektorn al-Shami.
Det är brist på allt och tälten är inte alltid vattentäta. På sommaren blir hettan under tältdukarna svår. På vintern kommer regnet.
– Eleven sitter och skriver och plötsligt börjar vatten droppa ner på blocket, berättar Islam al-Shami.
Trots allt är den första skoldagen på terminen en efterlängtad dag.
– Jag väntade otåligt på att skolan skulle öppna. Jag är glad, säger Maha Mohammed, 11 år.
Skoluniform hade hon på sig senast för tre år sedan, under några skoldagar före den 7 oktober 2023 då Israel inledde sitt omfattande krig mot Gaza, efter Hamas terrorattack. Hon berättar om sådant hon saknar: skolväska, fina skor och rena kläder.
Under åren utan normal undervisning fanns ingen riktig skola, säger Maha.
– Vi studerade inte, utan lekte bara. I många månader var det ingen skola, inga böcker, ingenting. Vi satt och satt och satt utan att göra någonting.
Tolvårige Ismail Shehata beskriver återkomsten på ett liknande sätt.
– Det känns som om jag befinner mig i en annan värld, en fin värld.
Han och hans kompis Suhaib, som bor i ett tält bredvid, leker och studerar tillsammans. Båda vill bli läkare för att hjälpa människor som är sjuka och skadade.
Kriget följer dem in i klassrummet. Ismails familjs hus förstördes. Hans kläder blev kvar under ruinerna och hans pappa saknar stadigt arbete. Det var svårt att skaffa skrivböcker.
Två personer saknas i familjen.
– Min mamma och min bror dödades i kriget. Jag önskar att mamma hade varit här. När ens mamma dör känns det som om hela världen dör.
Hans lillebror skulle ha börjat förskoleklass nu.
– Om han hade fått leva skulle han ha vuxit upp, börjat leka med andra barn och varit glad.
Ismail säger att han bara känner igen en av eleverna från sin gamla klass. Andra kamrater har troligen dött eller är flyktingar på andra ställen.
Minst 21 700 barn har dödats fram till juni i år, och fler än 11 000 har fått skador som bedöms ha förändrat deras liv, enligt Unicef.
Många barn i Gazas skolor kallas ”den enda överlevande”. Det gör lärarnas uppdrag ännu svårare – att ta hand om barn vars hela familj utplånats.
– För några dagar sedan kom en kvinna till mig med sin brorson och sa: ”Hela hans familj har dödats”, berättar rektorn Islam al-Shami.
Unicef har varnat för att flera år utan regelbunden skolgång riskerar att backa barnens utbildningsnivå omkring fem år tillbaka. Cirka 765 000 barn i Gaza är i akut behov av utbildning.
Efter att vapenvilan inleddes i oktober 2025 påbörjades ett försök återuppta undervisningen. I januari 2026 lanserade Unicef och dess samarbetspartner initiativet ”Back to Learning”. Målet är bland annat alternativa undervisningsplatser, enklare reparationer av skolor, informell undervisning och psykosocialt stöd till barnen.
Unicefs kommunikationschef i Palestina, Toby Fricker, anser att barnens återvändande till skolan ger visst hopp mitt i all fasa som de gått igenom under de senaste åren.
– Det är ingen normal skolgång de återvänder till. Men att få gå på lektioner, även om det är i tält, är oerhört viktigt för deras välmående. Det handlar inte bara om att ta igen förlorad undervisning, utan också om att återfå rutiner och stabilitet och att få träffa vänner och lärare i en strukturerad lärandemiljö, säger han.
– Jag besökte en skola i Gaza stad nyligen och där var klassrummen fyllda av energi. Pojkar räckte entusiastiskt upp händerna för att svara på lärarnas frågor under lektionen i arabiska, och i andra klasser diskuterade flickorna sina dagliga utmaningar, men också sina förhoppningar inför framtiden.
I Josurskolan undervisas eleverna i ämnena matematik, engelska, arabiska och naturvetenskap.
– Fyra ämnen i ett tält kan inte ersätta en fungerande skola. Men undervisningen måste börja någonstans, säger rektorn, som låter optimistisk inför framtiden.
Amira abu Ghneima, 12, tycker hittills bäst om engelskalektionerna. Hon bor hos sin farbror efter att hennes pappa dödades i kriget.
– Jag är väldigt glad över att vi har kommit tillbaka till skolan. Jag skulle egentligen ha gått i årskurs sju, men jag förlorade ett år på grund av kriget. Jag hoppas att jag kan få en ryggsäck och några färgpennor.
Eleven Ismail vill ha skolbyggnader i stället för tält. Han längtar också efter kläder, skor, skrivböcker och pennor – men framför allt en vardag som liknar andra barns.
– Vi vill vara som barnen utanför Gaza. Vi önskar att vi kunde leva tryggt, utan krig och katastrofer.
