För fjärde året i rad faller Sverige på den globala klimatrankningen Climate Change Performance Index, som tas fram i samband med FN:s klimatmöte COP31 i Antalya, Turkiet.
Efter förra årets fall på två placeringar tappar vi nu ytterligare två platser, ned till 15:e plats – ett nytt bottenrekord för Sverige sedan indexet skapades år 2005.
Orsaken är regeringen Kristerssons beslut på klimatområdet, som enligt rapporten har fört Sverige längre bort från klimatmålen både på kort sikt (2030) och längre sikt (2045).
– Sverige var länge ett av de starkaste länderna, men de senaste åren har ni tappat mark år efter år, säger Jan Burck på Germanwatch, en av de organisationer som tar fram indexet.
Han pekar särskilt på utsläppstrenden, en indikator där Sverige rankas på plats 40 av 68.
– Det är tveklöst ett problem.
Även när det gäller klimatpolitiken får Sverige låga betyg, liksom när det gäller energianvändning.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) vänder sig mot att hög energianvändning per person drar ner Sveriges betyg.
”Att bedöma länders klimatprestation utan att väga in om energin kommer från fossila eller fossilfria källor ger såklart en fullkomligt missvisande bild. Sverige har redan mycket låga nettoutsläpp per person och en energiintensiv industri som kräver stora mängder ren el, men det återspeglas inte i rankingen”, skriver hon i en kommentar till DN.
Sverige var länge ett av de länder som rankades högst eller i toppen av indexet, men numera hålls motsvarande position av Danmark. De tre översta platserna i indexet gapar tomma, en sorts signal att inget land ännu gör tillräckligt, men på fjärde plats kommer Danmark. Det är sjätte året i rad som Danmark rankas högst.
Danmark sticker också ut genom flera progressiva klimatlagar, bland annat genom att ha infört världens första utsläppsskatt på jordbruk. Lagen träder i kraft i januari 2027. Danmark får dock kritik för att överväga att förlänga licenser för olje- och gasutvinning i Nordsjön.
Bland de länder som rankas högre än Sverige finns flera europeiska länder – som Litauen, Storbritannien, Nederländerna och Norge – men också Marocko och Chile.
Jan Burck poängterar dock att Sverige fortsatt rankas relativt högt – och att Sverige har varit ett av de länder som slagits för en någorlunda bibehållen nivå på klimatarbetet i EU fram till 2040.
– Det är viktigt att Sverige inte glömmer sin roll i internationella sammanhang, där kan relativt små länder spela stor roll.
Den stora överraskningen i årets index är dock varken Sveriges tapp eller Danmarks vinst, utan flera länder som ofta pekas ut som skurkar i klimatsammanhang – som Kina, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. De rankas fortfarande lågt på grund av sina höga utsläpp, men det finns en annan aspekt som CCPI lyfter fram: graden av elektrifiering.
Allt som är elektrifierat går relativt enkelt att ställa om från fossilt till förnybart, poängterar Jan Burck, vilket skapar en potential för snabba utsläppsminskningar. Och alla tre länderna har relativt hög grad elektrifiering.
Saudiarabien, som ofta agerar bromskloss i klimatförhandlingarna, kommer på 65:e plats på årets lista – fjärde sist. Men med en elektrifieringsgrad på över 25 procent kan utsläppen kapas snabbt. Och landets satsningar på förnybar energi ökar snabbt just nu, enligt Jan Burck.
– Det sker från låga nivåer, men det är hoppfullt. Det finns faktiskt en möjlighet här, säger han.
Bland de länder som rankas lägst finns föga förvånande Donald Trumps USA. Landet har visserligen aldrig rankats högt, på grund av sina höga utsläpp och höga energianvändning – men intar i år plats 67 av 68, efter både Ryssland och Saudiarabien. Endast ett land rankas lägre än USA: Iran.
