
AI-generated summary
Donald Trump nominerade Neil Gorsuch, Amy Coney Barrett och Brett Kavanaugh till Högsta domstolen under sin första mandatperiod. Dessa domare har röstat emot flera av hans politikförslag, inklusive begränsning av poströstning, tullpolitik och medborgarskapslagar.
Under de senaste dagarna har Donald Trump gått hårt åt domare som han själv har nominerat till deras poster. Bland annat beklagade sig presidenten över domarna Neil Gorsuch, Amy Coney Barrett och Brett Kavanaugh i Högsta domstolen, som har gått emot flera Trumpförslag den senaste tiden.
I en intervju på måndagen uppgav presidenten att han ångrar nomineringen av de tre domarna.
– Vad kan jag göra? Det var jag som utnämnde dem. De röstar emot mig alldeles för ofta. Jag gav dem deras drömjobb och ändå röstar de så ofta emot mig, säger Trump i intervjun enligt Reuters.
Trump säger vidare att han gillar lojalitet, men att han inte vill ha lojalitet av domarna, utan ”bra beslut”.
I USA är den verkställande makten, som innehas av presidenten, skild från den lagstiftande och dömande makten. Den dömande makten ligger hos det federala domstolsväsendet, med Högsta domstolen som högsta instans.
Jan Hallenberg, USA-expert och associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, tror att Donald Trump inte är helt på det klara med vad domarnas uppgift är.
– Jag tror att han har missförstått det: Han tror nog att alla federalt anställda som han i någon mening har utnämnt är underställda honom och ska göra som han säger. Han anser att de borde tillhöra hans sida hela tiden.
Noah Feldman, professor i juridik vid Harvard, är inne på samma spår som Jan Hallenberg.
– Trump missförstår i grunden vad en domare i Högsta domstolen ska göra. De ser inte sin uppgift som att behöva utföra presidentens vilja. Tack och lov för det, säger han till Financial Times.
Trumps ilska grundar sig sannolikt i flera domar under de senaste månaderna, där någon eller alla av de tre utpekade domarna har gått emot Trumpadministrationens linje. De har bland annat röstat emot Trumps försök att begränsa poströstning, hans tullpolitik och lagen som automatiskt tilldelar varje person född i USA amerikanskt medborgarskap.
På sociala medier anklagar Trump de konservativa domarna för att ha gett efter för påtryckningar från den ”radikala vänstern”.
”Det här är inte de personer som jag intervjuade inför en tjänst vid USA:s högsta domstol; de är bara en skugga av sina forna jag – en domstol som kostar USA biljoner dollar genom chockerande dåliga domar”, skriver han.
Många andra republikaner är desto nöjdare med Högsta domstolen och vad den har åstadkommit de senaste åren. 2022 rev domstolen bland annat upp den dom som i nära 50 år gav kvinnor över hela landet rätt till fri abort.
I november väntar mellanårsvalet. Där avgörs hur lätt Trump kommer att kunna få igenom sin politik under återstoden av sin mandatperiod.
Domare i Högsta domstolen tillsätts endast när någon avlider eller väljer att avgå. Det är därmed osannolikt att Trump skulle få nominera en fjärde domare före hans mandatperiod tar slut. Och om får chansen behöver senaten godkänna Trumps kandidat.
– Han skulle väl kunna försöka sig på att nominera domare som är ännu mer lojala mot honom, men jag tror att det kommer bli svårt eftersom Republikanerna kommer ha en väldigt liten majoritet – om någon alls. Jag kan inte tänka mig att han kommer att kunna få bättre domare än de här.
Läs mer:
Nyckelpersonerna som ska få Trump att vinna valet
AI outlook — possibilities, not facts
Trump kommer inte att kunna nominera en ny domare till Högsta domstolen före slutet av sin mandatperiod på grund av domarnas livstidsuppdrag och senatens sammansättning.
Likely · Within months

The red-green parties have agreed to stop teenage deportations, which marks Magdalena Andersson's first policy settlement after the election. The Center has opened talks with the Left Party, even though party leader Elisabeth Thand Ringqvist claims that the red line towards V is unbroken. Analysts believe that the Center is likely to accept the influence of the Left Party in the government, as a right-wing alternative would be more painful for the party.

Mattias Karlsson (SD) has been elected as the new chairman of the Riksdag's culture committee and succeeds Mats Berglund (MP). Karlsson emphasizes the importance of cultural heritage and sees consensus as a priority in his new role, while also taking over as the party's cultural policy spokesperson.

The Social Insurance Committee has agreed on an initiative to stop deportations of young people with strong ties to Sweden. S, V, C and MP demand a temporary stop law as they believe that the government's current valve is insufficient.

With just under a month left until the mid-term elections in the United States, it is even in several states, which makes it possible for the Republicans to lose their majority in Congress. Republican financiers therefore invest extra money in even states via Super PACs, which have no donation limits, to support candidates in Ohio, Michigan, Texas, Florida, New York and Maine, among others. According to US expert Jan Hallenberg, the tie depends on factors such as the popularity of candidates and controversies, especially around Ken Paxton in Texas, whose possible loss could damage Trump's reputation.

The red-green parties have agreed to introduce a moratorium on deportations of young adults and are demanding a new government to be able to reinstate the provision on particularly painful circumstances for adults with strong ties to Sweden, which was abolished in 2023.

The article discusses how Donald Trump systematically undermines American democracy, sows distrust in the electoral system and challenges the constitution, as well as how this development affects Europe and Sweden.