Donald Trumps tvära vändning om Ukraina beskrivs som ett försök att vända Republikanernas svaga opinionssiffror inför det amerikanska mellanårsvalet i början av november. Den ukrainska befolkningen får betala priset.
Återigen ger han sig på president Volodymyr Zelenskyj och lägger skulden på Ukraina för de rekordhöga världsmarknadspriserna på diesel. Enligt källor till Financial Times överväger Trump att bromsa leveranserna av vapen till Ukraina och att sluta dela underrättelseuppgifter med landet som försvarar sig mot Rysslands invasionskrig.
För Ukraina skulle detta få omedelbara konsekvenser:
Här i Kiev och i andra ukrainska städer som beskjuts med Rysslands mest avancerade robotar förlitar sig luftvärnet i hög utsträckning på varningar från USA. När ryssarna förbereder bombplan och laddar dem med kryssningsrobotar på baser i Murmansk eller Engels är det ofta amerikanska spanare som upptäcker detta först.
Den informationen från USA gör att det ukrainska luftvärnet hinner gå upp i högsta beredskap i tid och det ger civila en chans att sätta sig i säkerhet. Med Rysslands upptrappade attacker skulle ett sådant informationstapp innebära att fler dödas i angreppen.
USA:s signalspaning har också stor betydelse för Ukraina vid fronten. Uppgifterna som amerikanerna snappar upp om truppförflyttningar är viktiga för att Ukraina ska kunna förutse på vilka platser som Ryssland planerar nästa offensiv. Dessutom är den amerikanska övervakningen av Svarta havet viktig för Ukraina.
Om leveranserna av vapen fördröjs eller pausas är det också i städerna som beskjuts med robotar det kommer att märkas först. USA är det enda landet som i nuläget kan förse Ukraina med tillräckligt stora volymer av Patriotrobotar, det enda pålitliga försvaret mot Rysslands ballistiska robotar.
Kommer det inga Patriotrobotar blir Ukrainas el- och vattenförsörjning ännu mer blottad. Den ”vapenvila” som Trump presenterade på söndagen, som går ut på att Ukraina och Ryssland inte ska angripa varandras energianläggningar, bröts av Kreml direkt efter att den tillkännagavs när elcentraler i Charkiv och Kiev angreps.
På lite längre sikt skulle pausade vapenleveranser från USA leda till att Ukrainas förmåga att slå mot Ryssland på djupet försvagas. Långdistansrobotar som ATACMS behövs när Ukraina ska slå mot flygbaser eller luftvärn på den ockuperade Krimhalvön.
Däremot kommer Ukraina fortfarande att kunna angripa oljeraffinaderier i Ryssland, trots att det just är detta som Trump vill se ett slut på genom hotet.
Ukraina har angripit Rysslands gas- och oljeanläggningar med hög intensitet sedan i våras och för att genomföra dessa anfall behövs inga amerikanska vapen. Rysslands enorma landyta gör det omöjligt att skydda varje raffinaderi med högavancerat luftförsvar och Ukrainas inhemskt producerade drönare har visat sig vara effektiva.
Denna typ av långdistansdrönare har Ukraina gott om och försvaret får leveranser från flera vapenbolag som utvecklar projektiler med allt längre räckvidd.
För Zelenskyj och den ukrainska statsledningen väntar nu en svår balansgång i dialogen med USA. Det amerikanska stödet är nödvändigt för Ukrainas långsiktiga överlevnad och för att vintern inte ska bli lika plågsam som den förra. Samtidigt är anfallen mot Rysslands energianläggningar det mest effektiva sättet att göra kriget ekonomiskt kännbart för Kreml och den ryska befolkningen.
