Utlandssvenskar utan rösträtt: Krav på tidigare folkbokföring utmanas

Den 13 september går svenska folket till val. Sveriges vallokaler kommer då att fyllas av svenska medborgare som vill vara med och forma landets framtid.

Den ivriga och otåliga 18-åring som jag var för två år sedan trodde att hon skulle få rösta för första gången 2026. Under två år har jag förberett mig inför min debut i den svenska demokratin genom att aktivt läsa svenska tidningar och noggrant följa partiledardebatter. Några månader före valet blev jag informerad om att jag, eftersom jag aldrig har varit folkbokförd i Sverige, inte har rösträtt i svenska val – och på ett ögonblick gick någonting i kras.

Min situation är långt ifrån unik. Enligt uppgifter från organisationen Svenskar i världen och Valcentralen på Valmyndighetens hemsida kan antalet svenska medborgare bosatta utomlands uppskattas till cirka 660 000. Mer än hälften av dem har ingen rösträtt i Sverige.

På Valmyndighetens webbplats definieras en utlandssvensk som någon som är svensk medborgare och som "någon gång har varit folkbokförd i Sverige och har utvandrat från Sverige". Svensk lagstiftning grundar med andra ord utlandssvenskars rösträtt på tidigare folkbokföring.

Jag anser att en omarbetning av nuvarande bestämmelser är nödvändig. Sverige bör inte låta tidigare folkbokföring vara avgörande för rösträtt, utan ge fler svenska medborgare möjlighet att delta i svenska riksdagsval.

Principen om allmän rösträtt är en central pelare i en demokrati.

År 1967 fick bara utlandssvenskar som varit kyrkobokförda i landet under de senaste fem åren behålla sin rösträtt. Tidsgränsen förlängdes till sju år 1976 och slopades helt 1977, men kravet på att någon gång ha varit kyrkobokförd i Sverige kvarstod. Vid dessa tre avgörande tillfällen kretsade diskussionen huvudsakligen kring frågan om anknytning. Sedan 1977 har tidigare kyrkobokföring – sedan 1991 folkbokföring – varit ett krav för rösträtt i svenska val.

Detta ställningstagande väcker dock frågan: Bör ett administrativt kriterium få avgöra vem som har tillräcklig anknytning till Sverige för att få rösta? Att vara född utomlands innebär inte i sig att man saknar anknytning till Sverige. Ett sådant kriterium riskerar att exkludera svenska medborgare som, trots att de aldrig varit bosatta i Sverige, har en stark anknytning till landet och ett stort intresse för svensk politik.

En mer öppen inställning till utlandssvenskars rösträtt skulle dessutom stärka relationen mellan Sverige och dess medborgare utomlands. De har lämnat landet av olika skäl, men det innebär inte att de aldrig skulle vilja återvända. Att upprätthålla deras känsla av tillhörighet till Sverige bör därför ligga i landets intresse.

Det finns emellertid legitima skäl till utformningen av dagens rättsordning: rösträtt bör förutsätta en tillräcklig anknytning till Sverige. Medborgare som aldrig har bott i landet kan anses vara mindre berörda av svensk politik och mindre benägna att återvända.

Så resonerade man även i samband med att bestämmelserna utarbetades på 1970-talet. I betänkandet 1975/76:KU43 framfördes att utlandssvenskar som varit folkbokförda i Sverige under de senaste sju åren hade tillräcklig anknytning till Sverige och därför ett berättigat intresse av att delta i svenska riksdagsval.

En stark anknytning till Sverige är givetvis en viktig förutsättning för att få rösta i svenska val. Folkbokföring är däremot inte ett träffsäkert mått på sådan anknytning. Sverige bör därför dra lärdom av den tyska modellen, som reformerades 2013.

Året dessförinnan slog landets författningsdomstol fast att kravet på tidigare bosättning kunde strida mot principen om allmän rösträtt. Domstolen fann att kravet kunde utesluta medborgare med stark politisk anknytning samtidigt som det kunde ge rösträtt åt personer som enbart bott i Tyskland som unga och som saknade en sådan anknytning.

Kort efter denna betydelsefulla dom infördes en möjlighet för tyska medborgare som aldrig hade bott i landet att rösta. Enligt nu gällande regler har de rösträtt, om de kan visa att de har tillräcklig kännedom om tyska politiska förhållanden samt att de berörs av dem.

Det som gick i kras när jag insåg att jag saknade rösträtt i Sverige var en blandning av min känsla av tillhörighet till det land jag dittills hade kallat hem och mitt förtroende för den svenska rättsordningen.

Principen om allmän rösträtt är en central pelare i en demokrati. Det ligger i Sveriges intresse att värna om den – i första hand genom att låta faktisk anknytning, snarare än tidigare folkbokföring, avgöra vilka svenska medborgare som har rätt att vara med och forma landets framtid.

Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar