Valresultat i Bosnien-Hercegovina visar på djup politisk schism

De tre presidenter som skulle utses i söndagens val i Bosnien-Hercegovina representerar inte enbart skilda etniska grupper – vinnarkandidaterna står också för diametralt olika syn på federationens framtid. För ett reforminriktat EU-närmande, eller ökad nationalism?

Uttalanden på söndagskvällen speglade den polariserade politiken.

– Vi har visat att det frihetsälskande, antifascistiska och medborgerliga Bosnien och Hercegovina fortfarande lever, sade den bosniakiske vinnaren Denis Becirovic i ett tal på söndagskvällen inför anhängare i Sarajevo.

Han företräder det socialdemokratiska partiet SDP-BiH. Bosniaken innehar en av tre stolar i det roterande presidentskapet. Den bosnienkroatiska presidentposten vanns av Darijana Filipovic, en nykomling från det nationalistiska, men EU-vänliga partiet HDZ-BiH.

Åt motsatt håll går utvecklingen i Republika Srpska, den serbiskdominerade delen av federationen. Där gick Zeljka Cvijanovic från det separatistiska, proryska partiet SNSD mot klar seger. Hon får också stöd av entitetens mest framträdande politiker, den tidigare presidenten Milorad Dodik. Han har dömts för brott mot konstitutionen och själv är bannlyst från att ställa upp i val. I ett tal i Banja Luka på valkvällen tackade han USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin för deras stöd inför valet. Så sent som i förra veckan var Dodik i Moskva för ett möte med Putin.

Valdeltagandet på 42 procent var avsevärt lägre än i tidigare val, något som tolkas som tecken på uppgivenhet och misstro både mot politiker och mot det politiska systemet.

Valsystemet i Bosnien-Hercegovina är komplicerat, och ett resultat av Daytonavtalet från 1995, som markerade slutet på kriget i Bosnien. Den politiska maktdelningen, enligt etniska linjer; var ursprungligen ett sätt att förhindra nya konflikter. Tre decennier senare låser strukturen alltjämt fast landet och förhindrar reformer.

Det gäller till exempel EU-medlemskapet: Trots att cirka tre fjärdedelar av befolkningen till exempel ställer sig positiva till EU, blockeras reformprocessen av de nationalistiska partierna i Republika Srpska.

Inför valet fanns frågetecken om tillförlitligheten i ett nytt, digitaliserat valsystem; och veckorna innan hade hundratals fall av kampanjöverträdelser anmälts. Internationella valobservatörer väntades lämna en första rapport senare på måndagen.