Coop sänker priser på 600 varor för att bryta prisledartrend

Coop har dragits med höga priser sedan 1970-talet. I Matpriskollens senaste prisjämförelse på stormarknader, från mitten av augusti, hade Stora Coop än en gång de högsta priserna – i genomsnitt 6 procent över billigaste konkurrenten Willys.

Bilden bekräftas av PRO:s rikstäckande prisundersökning våren 2026 där Stora Coop också var dyrast bland stormarknadskedjorna.

Nu ska Coop försöka bryta mönstret.

– Från och med måndag den 5 oktober sänker vi priserna på de runt 600 vanligaste varorna på Stora Coop med i genomsnitt 6,5 procent, säger Coop Sveriges vd Anders Torell.

Det handlar om allt från Polarvete, flytande smör- och rapsolja till färdiglagad lasagne.

En Stora Coop-butik har totalt omkring 15 000–20 000 varor.

Höjer ni priserna på resten av sortimentet nu?

– Nej, det gör vi inte. Och det är viktigt att säga att prissänkningen är permanent.

De 600 varorna har valts ut bland det som Coops trogna kunder och medlemmar köper mest.

– Alla 23 konsumentföreningarna är med på detta och vi lägger oss lokalt i nivå med de närmaste konkurrenterna.

Men på många håll i Sverige är Coop-kunder hänvisade till kedjans mindre butiker, som enbart heter "Coop".

– I vår strategi ligger att fortsätta sänkningarna även i våra mindre Coop-butiker, säger Anders Torell.

När ska ni göra det?

– Vi ska först utvärdera sänkningarna vi gör nu på Stora Coop och effekterna av Coops nyligen lanserade medlemsprogram.

Så något datum kan han inte ge.

Coop består av 23 kooperativa konsumentföreningar som äger koncernen och samtidigt sätter sina egna butikspriser. Sedan 1960-talet har det funnits en dragkamp mellan föreningarna och det Stockholmsbaserade Coop Sverige, som sköter bland annat logistik, inköp och expertfunktioner.

Anders Torell tillträdde som Coop Sveriges tillförordnade vd för snart två år sedan. Han blev ordinarie vd förra sommaren. Tillsammans med föreningarna har han tagit fram en ny affärsplan för 2026–2028.

– Prissänkningarna är en del av den.

Bakom Coops prisproblem ligger också ett tapp i marknadsandelar sedan 1960-talet. Mindre volymer ger sämre inköpsvillkor. Förra året var Coop nere på 16,7 procent medan Ica låg på drygt 50.

Flera Coop-föreningar har dessutom, enligt källor till DN, fått betala högre inköpspriser till Coop Sverige än vad Ica-handlare betalat för motsvarande varor, något som skapat irritation.

På frågan hur han fått föreningarna med sig, säger Anders Torell att det automatiserade lagret i Eskilstuna, som dragits med stora inkörningsproblem, fungerar bättre och sänker kostnaderna. Även it-systemen har effektiviserats.

– När vi driver volym på de prissänkta artiklarna ger det oss bättre förhandlingskraft mot våra leverantörer. Volym betyder allt.

Så föreningarna får lägre inköpspriser?

– Ja, det kommer de att få.

Coop har små ekonomiska marginaler för en prissatsning. Förra året gjorde föreningarna en sammanlagd förlust på 900 miljoner kronor och Coop Sverige blödde 300 miljoner. Sedan 1988 har de samlade förlusterna uppgått till omkring 30 miljarder kronor.

Anders Torell säger sig nu se ett trendbrott.

– Jag kan inte gå in på detaljer, men när vi summerar årets resultat hittills från alla föreningar och Coop Sverige har vi en klar resultatförbättring. Och de senaste tre månaderna har vi tagit marknadsandelar.

Ökningarna är små – 0,1–0,2 procentenheter i månaden – men Torell lägger stor vikt vid dem.

– Det är jätteviktigt. Jag ser ett trendbrott.

Kommer ni att kliva upp från jumboplatserna i nästa Matpriskollen?

– Vi har kontinuerligt klivit upp på den rankningen sedan jag tillträdde.