Danmarks säkerhetspolis varnade på onsdagen för att Ryssland går allt längre för att destabilisera landet. Det var tidningen Berlingske som rapporterade om att enskilda personer, ”helt vanliga danskar”, blivit kontaktade genom sociala medier och erbjudits uppdrag mot betalning.
Vid en första anblick kan uppdragen ses som harmlösa, varnade säkerhetspolisen PET. Efter det riskerar uppdragen att intensifiera, säger Gazmend Huskaj, doktor och säkerhetspolitisk forskare knuten till Stockholms universitet och chef för det globala cyber- och säkerhetspolitiska programmet vid Geneva Centre for Security Policy (GCSP) i Genève.
– Det är en rekryteringstrappa som finns både i den verkliga och i cybervärlden. Det kan börja med att man får frågan om att ta en bild på en grind. Då svarar man ja och får lite pengar. Sedan eskalerar bildtagandet till den nivån att bilden blivit brottslig. Och allt finns dokumenterat, säger Huskaj.
Det här kan Rysslands operatörer använda emot den rekryterade, fortsätter han:
– Till att nu börja ta bilder på försvarsmateriel, militära baser och så vidare.
För Ryssland spelar det ingen roll om den rekryterade åker fast eller inte, säger Huskaj.
– De är så kallade ”expendables”, det som Säpo kallar förbrukningsagenter. De används en gång för att utföra ett dåd, och om de åker fast spelar det i praktiken ingen roll eftersom det inte innebär någon egentlig kostnad för Ryssland. Utföraren vet oftast inte vem beställaren är, och det är just den okunskapen som gör metoden användbar för Ryssland.
Ofta sker rekryteringen i öppna Telegramkanaler där anonyma ryska kontakter lägger ut annonser om betalda uppdrag, säger Huskaj. Den som svarar får sedan instruktioner i en privat chatt.
– Eftersom det här är en öppen miljö där man kan gå in och titta på kanaler, hamnar personer som ofta är i behov av pengar i en större riskzon. Det kan handla om kriminella, personer med missbruk eller människor i någon form av beroendeställning som behöver pengar mer än andra, säger han.
Även unga personer eller rysktalande i Europa, som är lätta att nå, är sårbara grupper.
Hur ser du på risken att personer i Sverige rekryteras av ryska aktörer?
– Det är väldigt svårt att värdera risken som hög, medel eller låg, säger Huskaj.
Onlinevärvningen riktar sig ofta mot länder som bedriver försvarsleveranser till Ukraina, berättar han.
Både Danmark och Tyskland, som i veckan pekade ut Ryssland för hybridattacker mot landet, faller in i denna kategori.
– Sverige uppfyller de villkor som gjort andra länder till mål, säger Huskaj.
Säpos operativa chef Fredrik Hallström sade i mars att ryska ombud kartlagt skyddsvärden i Sverige.
– Sverige har industrier som levererar försvarsmateriel till Ukraina, och regeringens underrättelsestrategi som nyligen publicerats beskriver just att främmande makt använder ombud som styrs från utlandet. Strategin säger också att underrättelsetjänsten ska bli öppnare mot allmänheten, så vi kommer sannolikt att få se svenska fall redovisas på samma sätt som PET nu gör, säger Huskaj.
Enligt Säpo är det ryska hotet mot Sverige oförändrat.
– Vi har inget motsvarande besked från vårt håll. Men exakt vad vi ser i vårt underrättelsearbete kan jag inte gå in på, säger Säpos presstalesperson Jonathan Svensson till TT.
Fenomenet är ett allvarligt hot som ställer krav på de olika nationella myndigheterna i respektive land, säger Huskaj.
– Om man ser till skiftet från spaning till fysiskt sabotage, och från agenter som styrdes från ambassaderna till ombud som värvas online, finns det tecken på att pressen ökar på den ryska sidan. Det kan vara en förklaring till att operationerna mot länder som stödjer Ukraina har eskalerat och sannolikt kommer att öka i intensitet.
Läs mer:
Tyskland pekar ut Ryssland för drönarincidenten
