Överste Joakim Karlquist är inte nöjd. Han väntar på ett nytt regementsområde i Östersund, men bygget har trasslat in sig i en härva av utredningar.
– Vi som jobbar med det blir väldigt frustrerade över att det tar så otroligt lång tid, säger han.
I december 2020 slog riksdagen fast att regementet I21 skulle återstarta, och att Jämtlands fältjägarkår i Östersund skulle bli en del av det. Nya soldater i nya lokaler.
Men nu är det slutet av augusti 2026 och inte ett spadtag i sikte.
– Vi har inte fällt ett enda träd, säger Karlquist och höjer händerna, som mot högre makter.
Den 57-årige regementschefen sitter i en gustaviansk soffa i officersmässen på Frösön. I skogen en bit bort övar värnpliktiga på att strida.
Här, en mil utanför centrala Östersund, ska 200 soldater utbildas i år i provisoriska utrymmen. Byggnaderna tillhörde tidigare flygflottiljen F4.
Är du nöjd med lokalerna?
– Nej. Det är jag inte. De byggnader vi har är tillfälliga lösningar. Det är väldigt trångt.
Joakim Karlquists situation är långt ifrån ovanlig, visar DN:s kartläggning.
Försvarsbeslutet 2020 innebar att Försvarsmakten behövde fyra nya regementsområden: Östersund, Sollefteå, Falun och Kristinehamn.
Bara Kristinehamn har kommit igång. Där byggs A9:s nya område, med en uppskattad prislapp på 6,5 miljarder. Det ska slutredovisas 2029, alltså nio år efter försvarsbeslutet.
– Jag förstår att nio år kan tyckas väldigt långt, säger Maria Bredberg Pettersson, generaldirektör på Fortifikationsverket, som ansvarar för att bygga de nya regementena.
Hon försöker förklara hur tiden rinner iväg i ett säkerhetspolitiskt läge som bara blir sämre.
– När regeringen fattar ett beslut om att bygga ett regemente så är det inte en byggstart. Det är startskottet för en lång kedja av beslut och prövningar, säger Maria Bredberg Pettersson.
Försvarsmakten måste specificera vad de behöver. Fortifikationsverket ska hitta en lämplig plats. Sedan ska kommunerna hantera detaljplaner och bygglov. Mark ska köpas, trafiklösningar ordnas. Miljöprövningar, naturutredningar, projektering. Som grädde på moset: överklagningar från närboende.
– Det är otroligt många lagar och regler som vi måste följa. Och det är absolut inte möjligt för oss som myndighet att ta några genvägar, säger Maria Bredberg Pettersson.
• I Sollefteå har det nya regementets detaljplan överklagats till domstol.
• I Falun har detaljplanearbetet nyss startat. Rödlistade arter, som groda och huggorm, har lett till långdragna utredningar om naturvärden.
• I Östersund hade kommunen kommit långt med detaljplanen för det nya regementsområdet vid Torråsen. Men då kom en kalldusch i form av en märkligt svällande bergart.
Den finns bland annat i källaren under Östersunds bibliotek. Här har det grågröna betonggolvet brutits upp, och höjer sig i dyningar, bulor och sprickor.
– Marken jäser som en bulldeg, säger Malin Alftrén, projektledare på kommunens tekniska förvaltning.
Att röra sig över golvet är som att förflytta sig i sjögång. På det värsta stället har det höjt sig 26 centimeter. Allt beror på svällskiffer, en bergart som är vanlig i Östersund.
– Så länge man inte gör något så går det bra. Men när man påtar i den så kommer den i kontakt med syre. Då sväller den, säger Olle Napreeff, civilingenjör på tekniska förvaltningen.
Flera fastighetsägare i Östersund kämpar med svällskiffret. Bergarten har visat sig vara mer utbredd än vad man trodde på det planerade regementsområdet i Torråsen, och att bygga på den innebär risker och ökade kostnader.
Därför har Försvarsmakten börjat utreda ett nytt regementsområde i Östersund. Olle Napreeff har förståelse för det.
– Absolut. Har man två alternativ där det ena är svällskiffer och det andra inte är det… då är det lätt att välja, säger Olle Napreeff.
Men ett nytt område ser ut att innebära en ny detaljplan – och en ännu större försening.
På Fortifikationsverket vill generaldirektören öka tempot i försvarets byggprocesser.
– Trögheten i systemet ligger inte i byggfasen. Den ligger i planeringsfasen, säger Maria Bredberg Pettersson.
I dag arbetar myndigheterna en i taget. Först en utredning, sedan kommer nästa, som kan ha synpunkter på den första. Arbeten görs om och skickas fram och tillbaka.
– Som arbetssätten är upplagda nu så jobbar vi en och en utifrån olika perspektiv. Vi behöver gå från sekventiella till mer parallella processer, säger Maria Bredberg Pettersson.
Fortifikationsverket ser över sin organisation för att kunna arbeta mer parallellt, enligt generaldirektören. Men Fortifikationsverket är bara en del i ett stort system av myndigheter, entreprenörer, kommuner och domstolar.
– Jag vill inte uttrycka mig om de andra aktörerna men vi försöker vara väldigt tydliga med behovet av att jobba mer parallellt, säger Maria Bredberg Pettersson.
Hon trycker på att beslut om infrastruktur måste komma tidigt. Luftvärnssystemet Patriot levererades till exempel fem år innan hallen för förvaring och utbildning var byggd.
Orsaken var att beslutet om att bygga fattades sent.
– Sådant har vi framfört i många, många år, säger Maria Bredberg Pettersson.
I Östersund kommer en grupp svettiga värnpliktiga in på sina logement efter dagens övning. Snart ska de marschera till middagen. I brist på egen matsal får de äta cateringportioner i en del av hotellet Frösö park.
Plutonchefen Filippa Persson märker av att byggnaderna inte är anpassade för armén. Varje morgon ska de värnpliktiga ställa upp sig i korridorerna, men de är trånga.
– Vi vill ha större korridorer. Det är svårt att göra avlämningar. Och det finns inget riktigt uppehållsrum, men det finns ett bra soldathem, säger Filippa Persson.
Regementschefen Joakim Karlquist lyfter fram att ett regemente behöver mer än sängplatser för att fungera. Det krävs anpassade verkstäder, förråd, spolhallar, kontor och matsalar.
– Här på Frösön har vi växt ur lokalerna, och det hämmar vår tillväxt, säger han.
De andra orterna har liknande problem. Förbanden utbildar värnpliktiga för fullt, men de saknar anpassade byggnader.
Försvarsmakten hoppas att I21:s nya områden ska kunna bli färdiga runt 2033-2034. För I13 i Falun är det ännu senare, i bästa fall 2035.
Men allt är uppskattningar.
DN frågar Maria Bredberg Pettersson på Fortifikationsverket om hon kan ge besked om när de nya regementena kan vara klara.
– Pass.
Du vågar inte svara på det?
– Nej, det vågar jag inte, och det är ett ärligt svar. Det är så många beslut som ska fattas av olika aktörer i systemet.
