Ännu en årsdag för 9/11 passerar och vi matas under ett par veckor av bilder och klipp på flygplanen och de kollapsande tvillingtornen på Manhattan. Vi som följer en annan del av världen, påminns om att detta innebär att även en annan årsdag står för dörren.
Det var den 23 september 2001 som en rad regimkritiker fängslades i Eritrea, något som skedde i total medieskugga. Världspressen hade fortfarande blicken på USA, samt Afghanistan som var på väg att invaderas av supermakten.
Det är inte långsökt att tänka sig att regimen i Asmara passade på just då. För det hade redan gått månader sedan den utlösande händelsen: ett öppet brev till Eritreas president Isaias Afewerki, undertecknat av 15 av hans närmaste och mest lojala politiker, som anklagade honom för maktmissbruk och bristande respekt för författningen.
Den fristående tidskriften Setit publicerade brevet den 5 maj 2001 och publicerade även uppföljande artiklar under kommande tid. Där arbetade den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, som varit med och grundat tidskriften och var delägare. Han hamnade i skottgluggen som budbärare och drogs med i fallet när gruppen ”G15” fängslades.
Dawit anses i dag vara den journalist i världen som suttit fängslad längst på grund av sin yrkesutövning. Om han är i livet.
Frågan måste ställas, för livstecknen har under åren varit få. För fem år sedan sade två FN-rapportörer att han enligt en ”trovärdig källa” varit i livet 2020 och då suttit på det ökända fängelset Eiraeiro. En av dem, irländska Mary Lawlor, ansåg då att det var ett absolut minimikrav att Eritrea lägger fram bevis för hans välbefinnande.
Några sådana bevis kom aldrig från Asmara, inte heller när Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard gjorde en blixtvisit till den eritreanska huvudstaden i fjol. Hon sade efter resan att en ”bedömning” gav vid handen att han ännu lever.
Vi vet inte vad som sades i slutna rum till Sveriges delegation, men orden väger inte särskilt tungt i sammanhanget. Förvisso skulle Asmara bli av med en huvudvärk om de bekräftar att han avlidit. Men ovissheten skapar en diplomatisk limbo som kan utnyttjas av regimen. Det ligger inte i deras intresse att saka ett sådant kort, oavsett hur hänsynslöst det är mot familj och vänner som tvingas in i evig ovisshet.
Den svenska utrikesministern hade trots allt inte gjort resan till Eritrea om det inte vore för hoppet om att Dawit ännu är vid liv, även om besöket officiellt handlade om en rad olika ämnen. Minns, att det dröjde tio år innan Sovjetunionen erkände att Raoul Wallenberg hade avlidit i fångenskap.
Stenergard for till Asmara med väldigt kort varsel, efter att en rad personer som fängslats på politisk och religiös grund hade släppts fria i Eritrea. Dessvärre har detta fönster inte förblivit öppet. Fortfarande tros tusentals personer sitta frihetsberövade utan rättegång i landet.
Det bistra klimatet för regimkritiker lär råda så länge Isaias Afewerki är kvar som president. Han åldras som alla andra och är i dag 80 år, men internt förefaller han ännu ha en stark position även om missnöjet med regimen tros vara utbrett.
Utanför landets gränser har det hänt mer på senare år. Just nu råder vad som måste beskrivas som politiskt kaos på Afrikas horn. Inbördeskrigen i Sudan, Etiopien och Somalia drar in en mängd aktörer inte bara från Afrika utan även från Mellanöstern.
Och vi vet alla hur skakigt det är i Mellanöstern. Häromveckan tog huthirebellerna i Jemen kontroll över den viktiga hamnstaden Mocka vid Röda havets kust, tvärs över vattnet från Eritreas strategiskt viktiga hamnstad Assab.
Bara dagar senare valde USA:s president Donald Trump att inte förnya det sanktionspaket mot Eritrea som initierats av Bidenadministrationen och som Trump själv förlängt så sent som i fjol. Anledningen till de slopade sanktionerna var att USA vill skydda sina regionala intressen.
Dessa sanktioner hade införts efter Eritreas inblandning i kriget i den etiopiska Tigrayprovinsen. Ett krig som är på väg att bryta ut på nytt, nu med Eritrea och Etiopien på olika sidor.
USA vårdar i nuläget relationerna med båda parter. Egypten kan antas stå på Eritreas sida vid ett eventuellt storkrig. Inget är skrivet i sten och det är svårt att förutse hur stark Eritreas regim är vid en sådan konfrontation. Men i brist på politisk utveckling inne i Eritrea, är det bara en extern chock som ett krig som kan ändra situationen i Asmara och få ljuset att tränga in i Eiraeiros fängelsehålor.
