Flera faktorer ligger bakom svenska elevernas Pisa-ras, enligt experter
Quick Look
- Var tredje svensk 15-åring når inte kunskapskraven i läsförståelse och matematik enligt Pisa 2025.
- Fyra experter menar att nedgången inte har någon enkel förklaring utan beror på flera samverkande faktorer och att trenden liknar den i andra nordiska och OECD-länder.
AI-generated summary
Why It Matters
Pisa-undersökningen mäter kunskaper hos 15-åringar i läsförståelse, matematik och naturvetenskap var tredje år. Den senaste undersökningen visar att var tredje svensk 15-åring inte når upp till kunskapskraven i läsförståelse och matematik.
Var tredje svensk 15-åring når inte upp till kunskapskraven i läsförståelse och matematik, enligt den senaste Pisa-undersökningen. Skolverket har uppmanat till fortsatta analyser, trots det dröjde det inte länge förrän flera svenska politiker hade förklaringar till raset.
I videon högst upp går vi igenom några påståenden och hur experterna ser på saken.
SVT har varit i kontakt med fyra experter och forskare som alla menar att det krävs en djupare analys av Pisa-undersökningen för att förstå vad som ligger bakom.
De är överens om följande:
Att det inte finns en enda, tydlig huvudförklaring till resultatnedgången; tvärtom återkommer de till att flera faktorer sannolikt samverkar.
– Det korta svaret är att Pisa 2025 inte ger stöd för någon av de entydiga förklaringar som har förts fram. Resultaten pekar snarare på flera möjliga och samverkande faktorer, säger Linda Fälth, professor i pedagogik, Linnéuniversitetet.
Att den sittande regeringens politik, vinstuttag eller skärmtid/minskad läsning inte var för sig kan beläggas som huvudorsaken.
– Jag tror inte att vare sig svensk invandringspolitik eller vinstuttag bland friskolor är den enskilt viktigaste förklaringen till den nedgång som rapporteras från Pisa. I synnerhet eftersom trenden för de svenska eleverna är väldigt lik trenden i alla nordiska länder och ett stort antal övriga OECD-länder, säger Hanna Eklöf, Universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
Att utvecklingen måste ses över längre tid och i ett bredare sammanhang.
– Nedgången började före det senaste regeringsskiftet och liknande nedgångar finns i många andra länder. Påståendet går därför inte att pröva med Pisa, säger Samuel Sollerman, universitetslektor vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet.
What to Watch
AI outlook — possibilities, not facts
Skolverket kommer att fördjupa analysen av Pisa-resultaten för att identifiera åtgärder
Likely · Within months
Utbildningsdebatten kommer att fokusera på flerfaktoriella förklaringar snarare än enkla lösningar
Very likely · Within weeks
Open Questions
- Vilka specifika faktorer bidrar mest till resultatnedgången?
- Hur ska skolpolitiken förändras för att vända trenden?
- Varför liknar den svenska trenden den i andra länder trots olika skolsystem?





