Att två andra ämnen också fått märkligt marginella roller är mer anmärkningsvärt.
Det kastas valfläsk för att locka oss som redan har det bra medan det andas alldeles för lite om den skeva arbetsmarknaden.
Och när inte miljöfrågan blev stor inför det här valet lär den aldrig bli det.
Klimatförnekarna blir färre men miljöpolitiken förblir sval. Klimatpassiviteten är intakt.
50 000 personer demonstrerade för klimatet i Stockholm nyligen.
Tiotusentals engagerade sig i idrottsrörelsen som utövare, ledare eller åskådare. Precis som varje helg
Samma veckoslut gick 81 285 åskådare på omgångens herrallsvenska fotbollsmatcher och tiotusentals engagerade sig i idrottsrörelsen som utövare, ledare eller åskådare. Precis som varje helg.
Man måste leva i en grotta för att inte läsa och höra om missade klimatmål, stigande globala gradantal och krympande glaciärer. Det bristande intresset för att ändra mönster hänger ihop med svårigheten att se direkta miljö- och klimatresultat av vad man gör här och nu.
När Greta Thunberg var glödhet bjöd DN in henne att vara chefredaktör för en dag. Alla avdelningar på redaktionen gjorde reportage med miljövinkel. Stora, genomarbetade, omfattande jobb som lyfte blicken högt.
Jobbet håller fortfarande riktigt bra med den förklarande enkelheten som ofta saknas i klimatjournalistiken
Vi på DN-sporten tittade ner i snön och fram mot det kommande förbudet mot fluorvalla.
Min pensionerade och saknade kollega Lars Grimlund gjorde två texter och Stefan Rothmaier förklarade med en pedagogisk grafik fluorvallans miljöpåverkan på naturen, djurlivet och i nästa led människan.
Jag går in i DN:s digitala arkiv. Jodå. Jobbet håller fortfarande riktigt bra med sin förklarande enkelhet som annars ofta saknas i klimatjournalistiken.
När Greta Thunberg skulle ge feedback på den DN-upplaga hon varit praktiserande chefredaktör för tyckte hon att det mesta hade blivit bra. Men DN-sportens jobb, nja, det gick hon inte igång på. Verkade inte riktigt förstå vad det gick ut på. Det kanske var för småskaligt.
Det hade hon i så fall en poäng i. Fluorvallan stod för 0,005 procent av PFAS totala påverkan på miljön, sade Christer Majbäck i texten. Han gick från landslagsåkare till att driva ett vallafabrikat.
Det är lätt att tycka att just det man själv gör eller håller på med har så liten påverkan
Men det är väl just det där som ligger bakom klimatpassiviteten. Det är lätt att tycka att just det man själv gör eller håller på med har så liten påverkan att det inte spelar någon roll om man ändrar sitt beteende.
Och Greta Thunberg kunde ha följt sitt mantra och lyssnat på vetenskapen. Kemisten och forskaren Anna Kärrman sade i Lars Grimlunds text:
"Problemet är att gifterna inte försvinner i naturen, de stannar kvar. Vi har vetat om problemetiken sedan mer än tio år. Vallorna innehåller ämnen som inte alls är bra för miljö och hälsa."
Vad skulle det innebära för skidåkare på elit- och motionsnivå? Ingenting
Från och med säsongen 2023-2024 får längdåkarna inte ha fluor i sin skidvalla och nu vill regeringen gå ett steg längre. I juli kom ett förslag att förbjuda PFAS-kemikalier i en rad konsumentprodukter, bland annat skidvalla.
Förbudet föreslås gälla från 1 januari 2028.
Vad skulle det innebära för skidåkare på elit- och motionsnivå?
Ingenting.
Mycket snö har fallit sedan Europeiska kemikaliemyndigheten flaggade för att förbjuda fluor i skidvalla. Redan 2018 var frågan bland skidsportens fabrikanter inte om utan när fluorvallan skulle stoppas.
Så skidsportens förbud kommer att ha fyllt fem år när regeringens stopp träder i kraft.
Partierna kunde exempelvis inte förklara hur resurserna till elitidrotten skulle stärkas
Innan ny snö kommer ska det väljas en ny regering och inför valet har Riksidrottsförbundet gått ut med en enkät till riksdagspartierna. Frågorna rör områden som (den extremt geografiskt lokala) anläggningsbristen och elitidrottares situation. Svaren var lika enkelriktade som väntade och eftersom det bara var ja, nej och vet ej så gavs inga följdsvar. Partierna kunde exempelvis inte förklara hur resurserna till elitidrotten skulle stärkas. Något alla svarat ja på.
I samband med riksdagsval väcks alltid frågan om det inte borde finnas en renodlad idrottsminister. Inte mig emot, men det finns sånt som är betydligt viktigare.
Idrottens frågor går in i många av samhällets delar och det vikigaste är att ministern som har idrotten i sin portfölj får upp idrotten på agendan i de utskott där ämnen som går in i idrottsrörelsen behandlas.
Näst viktigast är att den så kallade idrottsministern har ett engagemang för rörelsen som är genuint.
Det har kristdemokraten Jakob Forssmed haft under sin tid på posten. Vad det gjort för svensk idrott är svårare att säga.
