Oklarheter kring förkryssade valsedlar i valsammanhang
Quick Look
- Forskaren Joakim Nergelius förklarar att gränsen mellan tillåtet och otillåtet i valsammanhang inte är tydlig, särskilt beträffande förkryssade valsedlar efter misstänkt valfusk i Borlänge.
- Han kritiserar accepterandet av sådana valsedlar men noterar att myndigheter ibland godtar dem, medan betalning till väljare är tydligt förbjudet och våld för att påverka rösten också är straffbart med upp till sex månaders fängelse.
AI-generated summary
Why It Matters
Artikeln diskuterar osäkerheten kring vad som är tillåtet i valsammanhang, särskilt efter rapporter om misstänkt valfusk med förkryssade valsedlar i Borlänge. Joakim Nergelius från Örebro universitet förklarar att bristen på tidigare rättsfall leder till oklarheter i tillämpningen av vallagen.
Vad som är tillåtet och inte i valsammanhang är inte så tydligt som man kan tro.
– Det lätt att säga vad som är förbjudet och vad som är tillåtet. Men det finns ett antal fall däremellan som är mycket svårare att avgöra, säger Joakim Nergelius, som bland annat forskar i konstitutionell rätt vid Örebro universitet.
Just det där med förkryssade valsedlar är ett sådant svårt exempel. Det har de senaste dagarnas turer kring det misstänkta valfusket med V-valsedlar i Borlänge visat.
– Min utgångspunkt var att, nej, det är inte tillåtet. Men sedan har relativt många personer hört av sig med exempel på att man har godtagit förkryssade valsedlar, där länsstyrelser och andra myndigheter har accepterat det.
I de aktuella fallen ska man ha gjort en distinktion mellan valsedlar som kryssats för hand och sådana som kryssats med maskin, förklarar Nergelius.
Själv är han kritisk mot att acceptera förkryssade valsedlar.
– Idén är ju att det är ju väljaren som ska ta ställning om man föredrar en viss kandidat eller inte och det bryter ju definitivt mot hur valen är tänkta att gå till. Om man kan kvalificera det som brottsligt tycks bero lite på omständigheterna.
Orsaken till oklarheterna är att lagarna inte har behövt prövas så ofta. Det finns helt enkelt inte så många tidigare fall, förklarar Joakim Nergelius.
– Det har i stort sett gått ganska hederligt och bra till i valen sett sedan lång tid tillbaka och det är ganska hög tilltro till systemet.
Att betala en väljare är däremot uppenbart valfusk, förklarar han. Men att skjutsa väljare till vallokaler är däremot inga problem i juridisk mening.
– Sedan har du andra extrema grejer som inte är aktuella nu. Som att tvinga någon att rösta på ett visst sätt genom att bruka våld, det är också naturligtvis förbjudet.
Valfusk av det slag som utreds i Dalarna ger max sex månaders fängelse. Men Joakim Nergelius understryker att det handlar om en allvarlig sorts brottslighet.
– Jag menar att det inte är helt bagatellartat, även om det är ett ganska lågt maxstraff. Särskilt inte om vi nu ska värna om den demokratiska processen.
Läs mer: Dadgostar till DN om sin tystnad: Människor som är inblandade
Open Questions
- Hur kommer myndigheterna att enhetligt hantera förkryssade valsedlar framöver?
- Kommer lagen att förtydligas för att förhindra liknande händelser?
- Vilka konsekvenser kan detta ha för förtroendet för valsystemet?







