Röstmottagarna har en central roll när svenska val genomförs. De tar emot väljarnas röster, kontrollerar valkuvert och identitet och deltar i den preliminära rösträkningen.
DN har begärt ut uppgifter om vilka som arbetat i vallokaler under årets riksdagsval, i ett urval av landets större kommuner. Därefter har vi undersökt om personerna förekommer i rättsfall som rör brottslighet som kan påverka förtroendet för uppdraget.
I de flesta granskade kommunerna har DN hittat få eller inga sådana fall. Stockholms stad sticker emellertid ut.
Minst fyra personer som arbetat som röstmottagare i Stockholms stad har kopplingar till gängkriminalitet. Det rör sig om personer som åtalats för brott i gängmiljön.
En av dem är en 20-årig kvinna som arbetade i en vallokal i södra Stockholm. Hon åtalades 2024 för bland annat grovt vapenbrott och narkotikabrott.
Vid en husrannsakan hittade polisen elva skarpa militära 9-millimeterspatroner i hennes sovrum. Hon dömdes för brott mot vapenlagen för innehav av ammunitionen.
Hon friades däremot från åtalen om grovt vapenbrott och narkotikabrott som gällde en halvautomatisk pistol och kokain som hittades hemma hos hennes kriminelle pojkvän.
Domstolen bedömde att vapnet hade innehafts i en kriminell miljö där det kunde befaras komma till brottslig användning.
Frivården vid Kriminalvården bedömde att hon inte var lämplig för samhällstjänst.
En annan röstmottagare är en man i 30-årsåldern som arbetade med förtidsröstningen i Stockholm. Han förekommer i ett stort antal brottmål, bland annat narkotikabrott, hot mot tjänsteman, misshandel och sexuellt ofredande. Polismyndigheten har bedömt att mannen har en relation till organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier. Enligt polisen handlar det om brottslighet som "har en negativ påverkan på lokalsamhället".
Den tredje personen åtalades 2024 för narkotikabrott efter att närmare ett halvt kilo cannabis hittats i hennes lägenhet. Hon friades eftersom det inte var styrkt att hon känt till narkotikan. I samma mål dömdes hennes dåvarande pojkvän och två andra män för grovt vapenbrott och narkotikabrott i gängmiljön. Domstolen slog fast att vapnet hade innehafts i en kriminell miljö där det kunde befaras komma till brottslig användning.
Den fjärde personen dömdes 2025 för brott kopplade till narkotikahandel i gängmiljön. I utredningen förekommer chattar på krypterade meddelandetjänster om narkotikaleveranser och stora kontantbelopp.
Utöver de fyra personerna med kopplingar till gängkriminalitet har DN identifierat ytterligare 69 röstmottagare i Stockholms stad som åtalats eller fått strafföreläggande de senaste två åren. Av förklarliga skäl är det inte tyngre brott eftersom de i så fall hade suttit i fängelse. Några exempel: Tre personer åtalades nyligen för brukande av falsk urkund, en av dem ska ha förfalskat gymnasiebetyg i en ansökan om skyddad yrkestitel till Socialstyrelsen. En person är dömd för mutbrott och två för ohörsamhet mot ordningsmakten. Tre personer har dömts för penningtvättsbrott i mål som rör bedrägerihärvor mot äldre med bankid. Det finns indikationer på att dessa ärenden är kopplade till den organiserade brottsligheten.
Det finns inget generellt lagkrav på att den som arbetar som röstmottagare ska vara ostraffad. Det är kommunens valnämnd som utser röstmottagare och beslutar vilka principer som ska gälla vid rekryteringen.
I Stockholm arbetade närmare 6 000 personer med årets val. En röstmottagare får ett arvode på 3 600 kronor.
I ett tjänsteutlåtande från valnämndens kansli framgår att Stockholms stad inför årets val såg utmaningar. Ett "relativt stort antal" röstmottagare från tidigare val återkommer inte.
Efter årets val pågår samtidigt en uppmärksammad brottsutredning om misstänkt valfusk i Borlänge. Även i Stockholm har staden polisanmält uppgifter om misstänkt valfusk i samband med en personvalskampanj i Järva.
DN har inga belägg för att någon av de personer som förekommer i granskningen av röstmottagare har försökt påverka röstningen, rösträkningen eller valresultatet. Granskningen gäller vilka personer som har anförtrotts uppdraget som röstmottagare och hur Stockholms stad kontrollerar dem som rekryteras.
Eva Debels, chef på valnämndens kansli i Stockholms stad, säger att staden inte har möjlighet att kontrollera röstmottagare mot något brottsregister och inte heller har stöd för att kräva utdrag ur belastningsregistret.
– Det är klart att det inte är bra att det har funnits personer som har koppling till gängkriminalitet.
Samtidigt framhåller hon att röstmottagare aldrig arbetar ensamma och att kansliet inte fått några indikationer på problem med dem som arbetar i vallokalerna.
Eva Debels säger att ett frivilligt utdrag ur belastningsregistret skulle kunna diskuteras, men pekar på risken att det försvårar rekryteringen.
– Nu är valet genomfört och framgent får vi diskutera hur vi ska jobba med rekryteringen av röstmottagare. Behöver vi ha bättre rutiner? Kan vi förstärka dem på något annat sätt?
DN har inte kunnat nå de fyra röstmottagare som kopplas till organiserad brottslighet.
