Rysslands hybridkrig mot Europa intensifieras
Experter varnar för ökade sabotage och hot mot Nato-länder samtidigt som kriget i Ukraina fortsätter
Quick Look
- Ryssland anklagas för att trappa upp hybridattacker mot Europa, inklusive sabotage och drönarhot.
- Experter varnar för att Ryssland kan testa Natos sammanhållning genom attacker mot baltiska länder, samtidigt som kriget i Ukraina ses som en del av en större strategi.
AI-generated summary
Why It Matters
Ryssland har fastnat i sin militära offensiv i östra Ukraina och använder hybridkrigföring för att destabilisera Europa. Spänningarna mellan Ryssland och Nato har ökat markant under 2026.
Rysslands hybridattacker mot Europa har blivit allt fräckare, samtidigt som den ryska militären fastnat i östra Ukraina.
Luftrumskränkningar, sabotage och mordförsök har kopplats till Ryssland.
Senast av Tyskland som pekar ut landet: I augusti upptäcktes en drönare lastad med sprängämnen i närheten av ett ukrainskt fraktplan i Leipzig. Den kunde ha förorsakat en katastrof.
– Typisk eskalation i praktiken. Det var kanske meningen att den inte skulle explodera, bara sända ett budskap om att Ryssland kan nå överallt, säger Elena Davlikanova, senior forskare vid det ukrainska Sahajdatjnyj-institutet.
Många av attackerna har riktat sig mot länder som stöttat Ukraina. Tyskland, Polen och de baltiska länderna har varit särskilt utsatta.
– Attackerna är inte endast ett svar på stödet till Ukraina, utan ett led i Rysslands strategi att återupprätta sin hegemoni i Europa.
– Ryssland vill förstöra EU, Nato och Europas identitet. Europa borde inse att Ryssland redan för ett fullskaligt hybridkrig.
Det har också förekommit uppgifter om att Ryssland planerar en attack för att pröva Natos sammanhållning. En cyberattack, hybridattack eller till och med ett militärt intrång i de baltiska länderna.
Då CIA-chefen John Ratcliffe besökte Moskva förra veckan förekom det rapporter om att han varnade Ryssland för att attackera de baltiska länderna. Enligt medieuppgifter misstänker USA:s underrättelsetjänster att Ryssland planerar en attack mot Nato.
– Det är mycket sannolikt att Ryssland planerar en attack mot ett Natoland, troligen något av de baltiska länderna. Det involverar inte nödvändigtvis soldater, men det kan ske i form av en lufträd mot Litauen, Lettland eller Estland, säger Davlikanova.
Ryssland har trappat upp sina lufträder mot ukrainska städer, fast Ukraina utvecklat effektiva metoder för att försvara sig mot kamikazedrönare. Inget europeiskt land har lika effektivt luftvärn som Ukraina, understryker Davlikanova.
Litauen varnade nyligen för att Ryssland planerar en attack under falsk flagga, med hjälp av ukrainska drönare som kapats. Det skulle bli svårare för Nato att reagera.
– I något skede står ett Natoland i lågor. Vad som händer sedan är avgörande. Om ingenting händer betyder det att Nato upphör att existera, säger Davlikanova.
– Jag menar inte att slå tillbaka mot ryska städer, men att svara med samma mynt, som en blockad mot Kaliningrad exempelvis.
Krigslyckan har vänt mot Ryssland under 2026. Ukraina har trappat upp sina drönarattacker djupt inne i Ryssland. Samtidigt avancerar de ryska invasionsstyrkorna mycket långsamt i östra Ukraina.
– Bara för att Putin fastnat i östra Ukraina betyder det inte att han inte tänkt eskalera, säger Davlikanova.
– Ukraina och Ryssland har utvecklats i samma takt när det gäller teknologisk innovation. Det är bara Ukraina och Ryssland som behärskar drönarkrig. Europa får inte underskatta Ryssland.
Rysslands president Vladimir Putin har inte velat förhandla om fred i Ukraina. Han vill att Ukraina kapitulerar. Davlikanova varnar Europa för att tro att det blir fred om Putin får som han vill i Ukraina.
– Det skulle vara självmord för Europa att offra Ukraina. Det är inte en regional konflikt. Det är ett symptom som smittar till resten av Europa om ingen stoppar Putin, säger Davlikanova.
– Ryssland skulle annektera Ukraina, döda hälften av befolkningen och värva den andra halvan till den ryska militären på samma sätt som i andra områden.
Putin har förbundit sig vid kriget i Ukraina. Det är inte längre en ”militär specialoperation” ur Kremls synpunkt utan ett existentiellt krig mot väst.
– Putin kan inte avsluta kriget. Det skulle bli en massa frågor om krigets kostnader. Han skulle högst troligen bli dödad. Så han måste fortsätta kriga, säger Davlikanova.
Flera militäranalytiker har pekat på att Rysslands militär är starkare än 2022, har mer erfarenhet och mer teknologisk spetskompetens. USA är samtidigt upptaget med Irankriget, president Donald Trump vill minska den militära närvaron i Europa och på sikt fokuserar USA mer på Sydostasien och Kina.
– Det finns ingen armé i Europa som kan stå emot Ryssland för tillfället, säger Davlikanova.
Open Questions
- Hur kommer Nato att svara på en eventuell hybridattack?
- Vilka konkreta bevis finns för de planerade attackerna mot Baltikum?





