S-ledd regering och talmansfrågan i fokus efter valresultatet

Det mesta pekar mot att det blir S-ledaren Magdalena Andersson som får uppdraget att försöka bilda en ny regering. Inför sluträkningen denna vecka leder hennes sida med 176 mandat mot 173.

Men vägen till en S-ledd regering kan bli svår. En huvudperson i den processen blir den nya talmannen, som kommer att väljas måndagen den 28 september. Därefter kan Ulf Kristersson prövas i riksdagen. Redan tisdagen den 29 september kan han vara bortröstad.

Det är inte osannolikt att S kräver att det går så snabbt, med tanke på att man redan har uppmanat Ulf Kristersson att avgå.

– Om det här blir valresultatet så har svenska folket underkänt hans alternativ och röstat nej till det. Det är uppenbart att han nu i stället försöker klamra sig fast, säger Tobias Baudin, partisekreterare för S.

För Socialdemokraterna innebär valresultatet att partiet återigen kan ta över talmansposten i riksdagen. Senast det begav sig var under åren 2014–2018 när Urban Ahlin var talman.

S grundinställning är att det största partiet ska ha talmansposten. Enligt DN:s uppgifter har S inte ändrat uppfattning i den frågan. Därmed skulle Andreas Norléns dagar som talman vara räknade.

Vem som blir nästa talman är däremot en öppen fråga. Det finns en rad erfarna S-ledamöter i riksdagen som kan bli aktuella. Några namn som nämns i det här sammanhanget är nuvarande vice talmannen Kenneth G Forslund, skolpolitiska talespersonen Anders Ygeman och utrikespolitiska talespersonen Morgan Johansson.

S ser gärna att nästa talman inte lägger sig i mer än nödvändigt i den kommande regeringsbildningsprocessen. Partiet anser att de senaste processerna varit alltför ceremoniella. Särskilt 2018 präglades av många och långa talmansrundor som ledde till en rekordlång regeringsbildning och S vill därför att partierna själva ska ta större ansvar.

Man hör ibland att det finns en praxis i talmansfrågan – problemet är att det finns två. Den ena är att jobbet ska gå till någon i riksdagens största parti, alltså Socialdemokraterna. Moderaterna hävdar däremot principen om största parti i största konstellation. Bägge principerna har tillämpats.

Det var talmansvalet 2018 som gjorde posten mer omstridd – och samtidigt mer känd. Då var läget högst oklart efter valet. Socialdemokraterna var största parti och gjorde anspråk på talmansjobbet av det skälet.

Men än fanns ingen färdig majoritet som kunde driva igenom kravet. Centern och Liberalerna var fortfarande lojala med den borgerliga alliansen.

Här såg Moderaterna en chans att vinna ett tröstpris och nominerade Andreas Norlén. Detta var långt för Tidöavtalets tid men Sverigedemokraterna hade inget emot att backa M och ge S en snyting. Alltså blev det Norlén.

Däremot snuvades SD själva på en vice talmanspost. Deras dåvarande gruppledare Mattias Karlsson höll ett högstämt inlägg i kammaren om partikamraten Björn Söders förtjänster. Karlsson förfäktade också principen att SD som tredje största parti borde få en post.

Då var det V-ledaren Jonas Sjöstedts tur att se en öppning. Han fick stöd av S för sin kandidat och därmed var SD blockerade.

När stridsdammet lagt sig skaffade sig Andreas Norlén snart en popularitet som få andra talmän. Den långa och komplicerade regeringsbildning som följde gjorde honom till en tv-kändis. Hans fallenhet för att recitera dikter i direktsändning gjorde sitt till.

Norléns popularitet bidrog till att han blev omvald 2022, men framför allt föredrog S honom framför någon från SD.

Frågan är hur talmansvalet utvecklas den här gången. Blir det dramatik som 2018, eller bara ett enkelt klubbslag?